På begäran så får dagens bloggbild bli på hjärt-halsbandet jag köpte på marknaden igår. Nu har jag det på mig & tänker inte ta av mig det på länge! Haha.

Idag insåg jag att det inte bara är Java som behöver träna & komma i form, jag visste redan innan att jag också behövde det, men jag visste inte att det var riktigt så illa som det visade sig att vara!  Under vår inlines-tur så fick jag kämpa som tusan eftersom Java inte har någon uthållighet kvar, utom på vår "spring-så-fort-du-kan"-sträcka, där slog vi nog ny rekordtid för så snabbt har det ALDRIG gått förut!!! Men, men, förutom det spurtsträckan så var det katastrofalt dåligt av både mig & Java, så nu får vi ta tag i detta, eller rättare sagt, nu får JAG ta tag i detta, Java är ju alltid redo. 

Dagens lydnadsträning blev tyvärr inställd, jag som hade sett fram emot den så mycket, men det kommer fler tillfällen, så det är ingen fara. Vi har ju trots allt några veckor kvar på oss innan det är tävlingsdags & jag väntar på min fina ruta som jag har beställt, när jag har fått den så är det bara att hårdträna! Apporteringen gör hon bra inomhus, så det är dags att byta miljö för det momentet. Måste även jobba med det fria följet, hon är lite för mycket fri där.  Så jag önskar lite mer följ, haha.

Några små träningspass här hemma har vi också hunnit med. Senare idag är det ju hästhoppning på tv:n som jag tänkte kolla på & då är det bra om Java har fått gjort så mycket som möjligt innan.

Till veckan finns det inte många planer, eventuellt ska jag ha Guzz några dagar (vilket både jag & Java hoppas på!) & under helgen blir det freestyleträning, program till musik som förberedning inför tävlingen den 1 Maj. Jag söker fortfarande efter resesällskap så är det någon som har lust att hänga med så är det bara att säga till! Vill inte åka själv, det är inge roligt att sitta i bilen så många timmar själv.

Lite lydnadsträning ska jag allt klämma in under veckan också, om jag får hem min ruta i början av veckan så har jag tänkt att köra den varje dag tills hon kan den bra, för det är en del poäng på den på en tävling & jag går ju alltid in i en tävling med målet att vinna. Det kommer nog ingen att kunna ändra på, någonsin.

Jag har även kommit till insikt med andra saker, kanske har inte folk så fel i det de säger, kanske är det bäst att vänta med en lundevalp, trots att VILJAN säger att jag ska ha en nu, så betyder inte det att HJÄRNAN säger samma sak. Jag vet inte, men detta är något jag har tänkt på väldigt mycket, vart det slutar vet ingen just nu.

Idag har vi varit ute mycket & flängt omkring. Vi började med I2-márten där jag köpte 20 par strumpor för 100:-, ett hjärt-halsband med Java ingraverat på för 50:-, en drömfångare för 50:-, & självklart var ju Java tvungen att få något så jag betalade 30:- för "Vinst varje gång" & så fick jag välja mellan en rosa eller ljusblå pudel & jag lät Java välja & som ni ser på bilden så ville hon ha den blåa. Så nu är både hon & jag nöjda, precis så det ska vara.

Efter marknaden åkte vi hem till farsan där jag fick mat (perfekt tajmning ) & efter drygt en timme åkte vi vidare mot Våxnäs där vi tränade freestyle tillsammans med Inger & Sofie, vi har nu startat en freestylegrupp & vi kommer att ha träningstävlingar & sånt också, så det kommer att bli super. Som grädde på moset så är Inger även domare så man får många bra tips!   Träningen gick bra, till en början var hon seg & ofokuserad, men efter lite "kloss-träning" & ny belöningsupplägg så var hon superduperhärlig! Hon hade bra fokus & massa energi, ibland "kokade hon över" men hellre det än att hon är loj.

Lilla damen ligger nu utslagen här under bordet & själv ska jag sätta på en film & luta mig tillbaka i soffan, för nu kan vi ta det lugnt resten av dagen utan att få dåligt samvete!

Gårdagens outfit.

Igår var jag verkligen superbesviken över tävlingen & mådde allt annat än bra. Den här dagen startade likadant, men nu känns det mycket bättre. Jag tänkte inte dela med mig av gårdagens freestyletävling, men har ändrat mig, det ser inte riktigt lika illa ut som det kändes.

Idag lär det inte hända mycket, men imorrn blir det freestyleträning & på söndag lydnadsträning. Vi satsar för fullt på tävlingar nu & även om jag funderade länge på att skippa freestyletävlingen den 1 Maj så har jag nu bestämt mig för att inte göra det, utan jag tänker försöka igen. Den gången blir det ju utomhus & vi har aldrig tävlat utomhus så vem vet, det kanske funkar bättre då?

Först & främst tack för era kommentarer i förra inlägget. Jag vet mycket väl att en lundehundsvalp inte kan göra allt bra bara sådär, men visst skulle det hjälpa mig en bit på vägen. Men, men, nu är läget som det är & jag får försöka gå vidare utifrån det.

Igår tränade jag som sagt agility med Java & det var långt ifrån vår bästa träning...Hon lyssnade inte & jag själv var ganska oengagerad, vilket syns på filmen då jag inte ens springer ordentligt! Men man kan inte ligga på topp jämt, & som sagt, gårdagen var inte en av de bästa...

På kvällen tränade jag freestyle, vi körde igenom vårt nya freestyleprogram för första gången, tyckte att det var på tiden med tanke på att vi ska tävla med det IKVÄLL!!! Hon gick supermegabra & hade svansen på topp alla 3 gångerna!  Det märktes att hon blev trött, för första gången gjorde hon bäst ifrån sig, men ändå, hon var så himla duktig.  

Börjar bli nervös inför tävlingen, det var ju ett tag sen vi tävlade freestyle senast & det känns vill jag lova. Det är skillnad när man har många tävlingar efter varandra, för då känner man sig mera bekväm, men nu när det gått såpass lång tid (har inte tävlat sen i December) så blir det extra nervöst!
Jag skulle ju ha tävlat 26 Mars, men då var jag ju inlåst på psyket, så det var lite svårt att ta sig till tävlingen då...  Men ikväll gott folk, ja, då SKA jag till tävlingen, så håll tummarna för att inte bilen ger upp eller nånting sånt.  Skulle vara så typiskt.

Funderar på vad jag ska köra för upplägg av den här dagen, hon gick ju som sagt super igår kväll & då hade hon kört agility på dagen, så ska jag träna nånting med henne idag eller ska jag låta henne vila? Svårt det där, vi har inte tävlat tillräckligt mycket för att veta vad som funkar bäst, utan vi får helt enkelt prova oss fram. Men nån form av fysisk motion blir det nog, frågan är bara vad.

Jag har blivit sviken fler gånger än det går att räkna, & givetvis har även jag svikit andra. Varför måste livet innehålla så många svek? Varför kan man inte bara våga lita på folk utan att vara rädd för att bli sviken? Varför håller inte alla vad de säger? Folk kan vara jävligt snabba med att lova saker & ting, men hur många håller egentligen löftet?
Den senaste tiden har jag blivit sviken på så många sätt, & riktigt hemska sätt. Jag blev lovad en ny framtid & sen helt plötsligt försvann det löftet & kvar finns bara ett tomrum. Jag känner ett hål inuti mig & jag vet inte alls vad jag ska göra för att fylla det.

Jag har kollat på en del filmer på min kung & jag inser att jag aldrig mer kommer att få tillbaka honom, hur hemskt det än känns så MÅSTE jag sluta hoppas, sluta be & sluta önska att han en dag kommer tillbaka, för det kommer inte att hända. När jag får tag i en lundehundsvalp så kommer inte det betyda att jag får tillbaka min kung, något jag är väl medveten om, men ändå inte VILL förstå. Ingen kan ersätta honom, aldrig någonsin.

Det är dagar som denna som jag bara vill gömma mig & glömma livet, jag mår inte alls bra & tänker tankar som är förbjudna. Jag vet inte hur jag ska göra för att vända den här dagen, för egentligen förstår jag inte alls varför jag mår som jag gör då det har varit en bra dag. Jag har tränat agility med Java & sånt piggar alltid upp mig, men ändå kunde jag inte känna den där underbara känslan, men det beror nog mer på mig än hur Java skötte sig, även om hon inte riktigt lyssnade på mig idag.

Det finns så mycket inom mig som behöver komma ut, känslor som i åratal har trängst undan för att kunna överleva, ingen kommer någonsin att kunna förstå allt jag har gått igenom, lika lite kan jag sätta mig in i andras mående. Jag önskar att jag kunde (eller rättare sagt vågade) lätta på trycket & bara låta allting rinna ut, låta någon komma innanför de välbyggda murarna som har skyddat mig i så många år. Utan de murarna så hade jag inte levt idag, det vet jag, men nu när jag vill gå vidare så hindrar de mig & jag vet inte hur jag ska bli av med dem. Det spelar liksom ingen roll hur mycket jag än skriver, det som behöver komma ut sitter fortfarande fast längst där inne.

Varför måste saker & ting vara så komplicerade? Varför kan inte livet bara få vara lätt & roligt ett tag? Varför alla dessa motgångar? Varför hoppas på saker som aldrig kommer att bli sanna? Vem är det egentligen man försöker lura? Sig själv eller andra?

Jag har svikit mig själv väldigt många gånger, men de sveken är ingenting mot andras svek. Jag vill så gärna kunna stå stadigt på mina ben, oavsett vad som än händer, men ärligt talat så faller jag så fort jag får lite motgångar, så ni kan ju tänka er vart jag befinner mig nu...Ja, just det, väldigt långt ner i backen. Jag måste hitta styrkan, men jag vet inte vart jag ska börja leta, det känns som om jag står & stampar på samma plats utan att komma nånstans & så vill jag inte ha det! Jag vill komma framåt, mot ett friskare liv, men just nu har alla motgångar fått mig att stanna upp. Än så länge går jag i alla fall inte bakåt så man får väl försöka glädjas över det. Hur blir man starkare? Hur gör alla ni andra? Jag tror ju inte att alla andra bara glider genom livet utan det är klart att alla genomlider saker man skulle kunna ha klarat sig utan, så hur överlever ni? Vad har ni för hemligt knep? Kan ingen dela med sig det till mig? Snälla?
Många säger att jag är stark, mycket dels beroende på att jag nu har vågat vara så ärlig & öppet berättat om svåra saker i mitt liv, men idag känner jag mig inte ett dugg starkare.

Det är så mycket som jag vill göra i livet, jag har såna planer, såna drömmar, men kommer de någonsin att besannas? Eller går jag runt här & hoppas helt i onödan? Jag känner mig mest förvirrad, vet inte alls vilket håll jag ska gå åt eller vem jag kan lita på, utan jag känner mig bara tom...& ensam...

Eftersom inte vädret har varit det bästa under dagen så tänkte jag motionera Java med cykeln, men så hittade jag (såklart) inte cykelnyckeln!  Så jag fick tänka om & bestämde mig då för att åka ut till sandtagen & låta damen springa mycket i sanden, så tillsammans med min lillebrorsa så åkte vi dit. För att få Java att springa så mycket som möjligt så var vi själva tvungna att ta oss upp & jävlar i min låda vad jobbigt det var!!!  Så det var inte bara Java som motionerades.

Efter ett tag där så åkte vi till hundklubben som finns där i närheten & där körde vi lite agility. Med tanke på hur LITE agility vi egentligen tränar så måste jag säga att jag är otroligt stolt över min prinsessa som lär sig så mycket så fort, trots en usel träningsplan, eller rättare sagt, ingen träningsplan alls. Det ska bli spännande att se hur det går på tävlingarna framöver.

Imorrn finns det inget på schemat, mer än att ladda inför torsdagens freestyletävling, så lite träning ska vi nog få till.  Det behövs om jag säger så...

Idag har vi även varit i Charlottenberg där vi storshoppade kläder! Jag & min lillebrorsa köpte kläder för 3 500:- men jag ångrar inget köp, kläderna är riktigt snygga & av bra kvalité så de kommer ju att hålla länge!   Var även tvungen att gå in på Rusta för att kolla om de säljer vita ben där (eftersom Rusta i Karlstad helt plötsligt har slutat med det!) & det gjorde dem, så 3 såna förpackningar (10 st/förpackning) & 2 påsar med grisöron. Så nu behöver jag inte fundera på hundben ett bra tag framöver.

Idag har vi varit i farten hela dagen, startade med en inlinestur där Java inte alls vad på topp, visst ett par sträckor sprang hon på ordentligt, men den övriga vägen kändes hon inte som hon brukar. Hon kanske bara har träningsvärk eller en dålig dag? Så hon har fått vila hela dagen efter det.

Jag & min lillebrorsa har skrivit ut hela min bok & LÄMNAT IN DEN!!!   Så nu är det för sent att ändra sig, cirka 55 A4-sidor blev det, så bokförlaget får lite att läsa, hehe.

Vi har även lämnat saker på Norrstrand & Råtorp, varit på stan & handlat, postat paket, gjort mat, ätit & diskat. Så det är först nu som man kan slappna av & tro mig när jag säger att jag verkligen behöver det, känner mig verkligen helt slut.

Egentligen så skulle jag ha sprungit med Sofia från fysträningsgruppen idag, men eftersom Java inte var "som hon brukar" under inlinesturen så valde jag att ställa in det.

Nu blir det som sagt vila resten av dagen/kvällen & så tar vi nya tag imorrn!  

Jag trodde att jag skulle få problem med Stjärnan, men det var precis tvärtom! Stjärnan skötte sig exemplariskt & Java var mer eller mindre ohanterbar vissa stunder, allt hon tänkte på var att valla honom, vilket hon absolut INTE får göra! Så efter mycket slit så fick jag iaf några bra bilder på dem tillsammans, bland annat den ni ser ovan.

Idag får det bli en lugn dag rent motionsmässigt, jag körde ju gärnet igår så kroppen behöver vila upp sig lite idag. Jag & min lillebrorsa ska åka & handla & lite såna saker, så Java får träna på att vara ensam hemma, men numera är ju inte det ett problem, vilket känns oerhört skönt!

Min bok ska skrivas ut idag & sen skickas in till bokförlaget, sen är det "bara" att vänta i 2 månader innan de bestämmer om de vill trycka den eller inte. Skulle de säga nej så har jag en reservplan, så oroa er inte, på nåt sätt kommer den ut.  Det är jätteskönt att äntligen ha fått den helt klar, jag känner mig stolt över mig själv som verkligen har tagit tag i allt det där som man gärna gömmer, men som jag nu istället lyfter fram i ljuset. Jag vet att boken kommer att såra några personer som står mig väldigt nära, men jag måste ändå få skriva av mig om hur jag upplevde saker & ting, även om inte alla andra delar min uppfattning. Hur som helst, jag håller er uppdaterade angående boken.

Imorrn har jag inget planerat bortsett från en joggingrunda på Skutberget tillsammans med Sofia & förhoppningsvis någon mer från fysträningsgruppen. Jag behöver verkligen komma igång & träna upp min kondition, annars har jag inte en chans att hinna med Java på agilityplanen & det vill jag ju kunna göra, vi tävlar ju för att vinna & för att kunna lyckas med det så behöver man dels en bra hund & dels en förare som kan visa & tala om vägen för hunden. Så det är bara att kämpa på för min del, snart borde det bli lättare eftersom konditionen tränas flera gånger i veckan.