Idag är det en riktigt tuff dag, hela tiden maler självskadetankarna i huvudet på mig, om & om igen. Jag har varit grymt nära att låta dem ta över, men lyckats avstå, fast än är inte dagen slut, så mycket kan fortfarande hända. Jag försöker motivera mig med olika saker när längtan blir för stark, försöker se alla nackdelar & allt jag förlorar om jag väljer att återvända till självskadorna & mörkret. Jag riskerar då att bli inlåst på psyk igen & det vill jag aldrig mer behöva uppleva då det är så jävla hemskt! Jag skadar dessutom inte bara mig själv utan även alla runt omkring mig som vill mig väl, inte allra minst min familj & Java. Min familj skulle ju förstå om jag blev inlagd, men Java då? Hur skulle hon kunna förstå att hennes matte är sjuk & behöver vara på sjukhuset? Nej, just det, hon skulle inte alls förstå & jag vill inte utsätta henne för det.

Jag ska inte ljuga för er, tårarna rinner & jag önskar att livet vore lättare än det är. De senaste dagarna har varit extremt jobbiga & det beror mycket på vad den elaka läkaren på avdelningen sa till mig, han som sa att det enda rätta stället för mig är psyk. Den "friska" sidan av mig vet att han har fel, medan den "sjuka" sidan är övertygad om att han har rätt. Jag är psykiskt sjuk & borde därför ligga inlåst på psyket, & det medför också att det är fritt fram att skada sig. Jag vill inte tänka så, jag vill inte känna så, jag vill inte ens att det ska finnas med på världskartan, men just nu är det precis så mina tankar går.

I hopp om att avleda det sjuka begäret av att skada mig så tog jag en promenad med prinsessan. Hon fick träna lite balans & så körde vi skiften som vi ska använda i freestylen nästa helg, för vill man ha höga poäng så gäller det att allt flyter ihop, så det är det vi jobbar för fullt med just nu. Vi ska köra samma program som sist, fast jag har ändrat början lite i hopp om att det ska höja poängen ännu mer. Jag vill ju så himla gärna få den sista uppflyttningspoängen så att Java får ännu en titel (FD1), ni som känner mig vet ju att jag är titel-tokig.  Om vi skulle få titeln i Linköping så kommer vi utan tvekan att starta klass 2 här i Karlstad i November, för varför fortsätta tävla i en klass där man inte har nåt mer att hämta? Detta skulle ju isf innebära att jag måste starta klass 2 i finalen i Agria Freestyle Cup, men det gör mig ingenting.

Senare idag kanske det blir ett litet träningspass tillsammans med Elin, vi tränade ju lite igår & det var roligt, mycket roligare att träna tillsammans med nån än att träna ensam. Måste se till att träna till musik snart också, fast just nu har jag inte tillgång till min cd-skiva där låten finns, så det får bli en annan gång.

Tack vare promenaden & denna avskrivningen så känner jag mig mycket bättre, självskadetankarna drar sig tillbaka för denna gång, & även om jag vet att de kommer att återvända så småningsom så tänker jag njuta av lugnet nu. Jag ska klara det här, jag ska bli fri, jag vill inte hålla på med den skiten längre, det måste tillhöra det förflutna. Jag är glad över att jag har Abi som stöd genom detta, hon förstår verkligen vilken kamp det är, nu har hon lyckats vara skadefri i 2,5 år - det är lång tid! Så jag får ha henne som förebild i min kamp, kan hon så kan jag, eller hur?!

 

Tilda

29 augusti 2012 20:46

Hejsan! Fångade upp detta nyss när jag hoppa runt folks bloggar. Jag känner inte dig men en sak kan jag säga det svider i mitt hjärta att läsa detta!! Då jag förlorat nära personer i självmord.. Vården är tragisk, det finns platser vart man inte alls fått den hjälp man kan har rätt till.. Att bli kränkt av människor, att dom yttrar sig helt galet! Är så FEL! "Efter mörkret kommer ljuset" är en mening jag brukar tänka på, fast när allt är som mörkast så existerar inte den meningen. Jag hoppas att du vet att det finns annan hjälp, att du söker den! Testat ringa SPES hjälp linjen och bara pratat? (SPES är ett riksförbund för dom som förlorat någon i suicid men även för dom som behöver hjälp).. Testa, det var min räddnig!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har bloggandet flyttat till hemsidan helt & hållet. Så vill ni fortsätta följa oss så är det SuperMagic.se ni ska följa i fortsättningen!     ...

Igår var det en väldigt dålig dag, tuff, tung & mörk på alla sätt & vis, men jag tog mig levande igenom den. Eftersom jag inte mådde bra så tränade jag inget med hundarna, för jag ville inte riskera att tappa humöret & bli irriterad i träningen. Dem ...

Åter igen, tack för alla era kommentarer! Det är nyttigt att höra andras åsikter nu när jag själv inte är säker på hur jag ska gå vidare. Jag får svar från SLS (Lundehundssällskapet) imorrn eller under helgen, så vi får se vad dem har att säga. Rasen...

  Kommer jag nånsin att få uppfylla min dröm med att föda upp hundar? Först köpte jag Java, som min tilltänkta stamtik & vad hände med henne? Jo, hon blev sjuk & var tvungen att kastreras.  Sen köpte jag Rally & vad hände då? Jo, hon har fel på ...

Idag blev det inte alls som planerat.  Ingen Bira & ingen långis. Jäkla regn!! Visst, man kan ju faktiskt gå långisar även fast det regnar, men idag gjorde vi inte det. Jag hade ju sett fram emot en skön tur i solen liksom, men nope, inte idag.   ...