För att vara på den ärliga sidan så kan jag säga att den här dagen har varit tuff, oerhört tuff.  Jag har vid flera tillfällen blivit påmind om varför jag är sjukskriven, ångesten har varit grym & självskadetankarna starka. Just nu kämpar jag i varje andetag, jag ska klara det här, jag vill inte slänga bort 6,5 månader som självskadefri, men det är fan inte lätt! Jag vet inte ens varför jag mår såhär dåligt idag, det finns liksom ingen anledning, kanske beror det på att jag missade läkarsamtalet idag, samt upptäckte att jag skulle ha varit hos min samtalskontakt på psyk förra veckan (jag som trodde att det skulle vara denna veckan!). Jag behöver verkligen träffa nån & prata, för detta blir inte hållbart i längden, därför får jag ringa några samtal imorrn & försöka lösa några saker.

Men om vi ska bortse från mitt dåliga mående så har vi tränat lite på "vattenkokaren", men det tar tid att lära in, men Java tycker att det är skoj & det är ju det viktigaste. Vi har ju trots allt en månad på oss att lära in det här tricket, så det ska nog gå.  

Vi har även tagit en halvlång promenad tillsammans med Elin & hennes hundar, så Java har fått sprungit av sig ordentligt. I slutet av promenaden så märktes det vilken dålig kondition hon har fått för hon orkade inte racea på som vanligt utan lunkade mest fram. Men det är klart, har man haft lång vila så försvinner ju både muskler & kondition väldigt snabbt. Men det ska vi väl snart ha jobbat fram hoppas jag!

Imorrn har vi inga planer alls, utan vi får ta dagen som den kommer. Jag hoppas att jag ska ha mer krafter då så att jag orkar motionera damen lite mer än jag gjort de senaste dagarna. Så det är bara att hålla tummarna för det!

Fy fan vad jag saknar dig min vän, jag önskar att du vore här nu, hos mig, vid min sida, always and forever.