Freestyle- & agilityuppvisning hade jag & Java på hemmaklubben (Forshaga) idag. Vi började med freestyle & vad ska jag säga om den? Hon kändes inte alls med, hon lyssnade inte hela tiden, ibland försökte hon inte ens.  Publiken tyckte vi var duktiga, så jag får väl nöja mig med det, men JAG är inte nöjd!

Jag vill ha tillbaka min pigga & glada hund som älskar att jobba, jag är så förbannat trött på att hon är sjuk hela tiden! Det är inte hennes fel, så jag är inte ett dugg trött på henne eller så, men det tar på krafterna för oss bägga två när det hela tiden är nånting som är fel.
Om man ska se till tävlingar så kommer vi precis igång när nånting nytt dyker upp & vi tvingas avbryta tävlingarna. Sen blir hon bra & vi startar på nytt. Hinner köra några tävlingar, & sen dyker nästa grej upp. Såhär har det varit hela hennes liv!! Man läser om alla andra som tävlar & uppnår bra reslutat gång på gång & själv, ja, jag sitter här med en hund som inte får vara frisk. Visst, med tanke på hur ung hon är & hur lite vi har tävlat så har vi lyckats bra, jag är nöjd med reslutaten, synd bara att dem inte är fler.
Ser man till vardagslivet så har jag inte samma glada & vilda tjej. Hon är mycket mer irriterad mot andra hundar, ligger mest & sover hemma, & nej, hon är inte sig själv. Jag känner henne så himla väl så jag ser så tydligt när nånting inte är som det ska. Och precis så är det nu.

Men tillbaka till dagen idag. Agilityn gjorde hon bra, lyssnade iofs lite si sådär, men hon körde på i ganska bra tempo & publiken var imponerade. Men alla som känner henne vet att hon ALLTID kör när det kommer till agility, oavsett hur sjuk hon än är så vill hon alltid köra! Vilket är både bra & dåligt.

När polisen kom & skulle ha sin uppvisning så dundrade dem fram med blåljus & sirener, & "gärningsmannen" hade pistol & sköt 3 skott samtidigt som han sprang så fort han kunde bort från polisbilen. Ur fönstret på sidan av bilen flyger hunden ut & sätter full fart mot "gärningsmannen" & sen tar det inte många sekunder innan han ligger ner. Jag tyckte att det var en häftig uppvisning, & det var jag nog inte ensam om att tycka!
Java däremot, hon höll bokstavligt talat på att dö av skräck. Hon är ju så himla skotträdd, så hon försökte fly, men när jag tvingade henne att stanna kvar så lugnade hon till slut ner sig. Jag borde kanske ha gått iväg med henne, men jag visste inte vart, ville inte sätta henne ensam i bilen direkt...Så hon fick bita ihop den här gången. På nåt sätt vill jag att hon ska bli skottfast igen, men jag vet inte hur jag ska gå tillväga, nån som har nåt tips?
Rally tvärvaknade när polisen gjorde entré, sen kollade hon sig omkring, kom fram till att inget hemskt hände, & så la hon sig ner & somnade om. Så hon är en liten tuffing, iaf när det kommer till miljö & höga ljud. Mot främmande hundar är hon ganska försiktig av sig, men det kanske är bra. Jag hoppas att hon fortsätter att utvecklas åt det här hållet, för då kommer hon att bli en superstabil hund!!

På vägen hem åkte vi förbi Java's favoritställe - den lilla sjön med den perfekta bryggan! Java blev överlycklig av att få hoppa i & simma lite, jag tyckte att hon förtjänade det efter den långa dagen på klubben. Och jag vet ju inte hur det blir den närmsta tiden, kanske kommer hon inte att få bada/simma på lång tid? Det beror ju på om dem hittar felet & hur det behöver åtgärdas.

Nu har vi precis kommit hem & försöker varva ner. Java har redan lagt sig tillrätta, men den lilla skiten drar gärnet från rum till rum. Hon blir nog trött så småningsom.