Den här dagen började med en promenad med hela ligan. Dem fick springa lösa i skogen, & på cykelvägarna fick alla gå kopplade. Jag tror nog hela Kronoparkens hundägare var ute & gick, herregud, vi mötte hur många som helst!! Rally har nog aldrig skött sig så bra som hon gjorde vid många av hundmötena idag. Hon skäller alltid & kaxar upp sig, men det är klart, hon har ju sina 2 livvakter med sig.  Haha, men idag var hon som sagt duktigare än nånsin.

Så till det mindre roliga. Den senaste tiden har jag börjat må sämre & sämre. Jag sover knappt nånting då jag drömmer såna mardrömmar att jag vaknar mitt i natten, helt panikslagen & skrikandes. Stackars Java flyger upp & springer fram till min säng varje gång, & då är hon nog redo att försvara mig mot det jag är så rädd för. Det är svårt att förklara för henne att det "bara" är mardrömmar. Mardrömmarna har ökat kraftigt på bara ett par veckor, & min stora gissning är att det har med en höjning av ena medicinen att göra. För läser man på biverkningar så finns mardrömmar med, & jag kan lova er att jag ALDRIG tidigare har haft såna här mardrömmar! Så att dem skulle komma från "ingenstans" känns inte så troligt.

Förutom nätterna så är även dagarna jobbiga. Jag har inte så mycket krafter, men jag tror att det beror på bristen av sömn. Så hundarna blir lidande - ja. Flera gånger i veckan får dem ändå långpromenad & ett par träningspass, men jag orkar inte göra hälften av det jag önskar & tycker att dem förtjänar. Vilket ger mig dåligt samvete & får mig att må ännu sämre.

Jag & min terapeut har dem senaste 2 veckorna pratat om att jag kanske måste läggas in på psyk för att få ordning på det här, innan det går utför ännu mer. MEN vi båda hoppas att det ska gå att "lösa" på hemmaplan. Ni som har följt mig ett bra tag vet vad jag tycker om psyk & inläggningar där, rena rama mardrömmen. Så att jag ens FUNDERAR på det betyder att det är illa nu, väldigt illa.

Längtan efter att skada mig är enorm, men än så länge har jag klarat av att stå emot. Jag är snart uppe i 22 månader utan rakblad & jag har inga planer på att börja räkna om.

Igår när jag var hos min terapeut så bestämde vi att jag ska försöka ta en paus på hemmaplan & funkar inte det så finns det nog inte så många andra alternativ än psyk kvar.  Den här pausen betyder att jag inte ska ha hundarna hemma, för jag ska bara ta det lugnt & inte ansvara för någonting alls. Så om ett par timmar så åker mina 2 tjejer iväg till Allex & dem kommer hem på torsdag kväll igen. Visst kommer det att bli tomt här hemma, men jag måste göra nånting för att bryta det måendet jag är i nu.

På fredag förmiddag har jag möte med läkaren & då kommer förmodligen mina mediciner att ändras. Jag är livrädd för att ändra dem samtidigt som jag är ännu räddare för att inte ändra dem!! Jag vet, det låter galet, men precis så är det. Jag är så himla känslig för biverkningar när jag byter mediciner, så det kan mycket väl bli så att jag kommer att må ännu sämre.  Och isf måste jag ha inläggning som ett alternativ för att inte falla ända ner till botten. Min terapeut kommer att vara med mig under det mötet & stötta mig, vilket känns oerhört bra då jag verkligen litar på & känner mig trygg med henne.

Så ni behöver inte oroa er för mig, för även om det är skit just nu så känner jag mig själv såpass bra att jag vet när gränsen är nådd. Och där är jag inte riktigt än.

Under den här pausen så kanske jag inte kommer att gå att få tag i, jag har inte riktigt bestämt mig för hur jag ska göra med mobilen & så, men räkna inte med några svar. Jag ska verkligen pausa på riktigt, gå all in med andra ord. Så som sagt, oroa er inte, än så länge är det här under kontroll & jag har kontakt med min terapeut flera gånger under veckan så att vi ser till att jag inte faller för djupt. Låt oss nu bara hoppas att det här funkar.

För att avsluta det hela lite trevligare så kan jag berätta att jag fick mitt efterlängtade halsband i brevlådan idag!  Texten "always and forever" betyder mycket för mig & har med hunderiet att göra. Som min kung, min älskade Magic, han kommer alltid att finnas i mitt hjärta.  Samma sak med Java & Rally. Och även guldponnyn har sin trogna plats där. Så texten symboliserar den renaste kärlek som finns, den som är så äkta att den varar för evigt.

 

Terése

29 oktober 2013 14:58

Usch vad jobbigt för dig. Vet hur hemskt det kan vara med de där biverkningarna, värst var det när jag satt igång med sertralin. Dock så hade jag då hjälp av sobril och stilnoct i kombination... nu vet jag inte vad det är du skall ta, men det blir ju bättre efter det blivit sämre, eller det är meningen iaf, och jag hoppas du mår bättre snart... Och så är det starkt av dig att vara öppen om det på din blogg. Det kan säkert få någon annan i samma situation att inte känna sig så ensam.

http://bouvierbaby.se

 

lisa

30 oktober 2013 21:39

Ush, fy va jobbigt med mardrömmar. Jag hoppas verkligen att dom snart börjar avta, vet själv hur skit jobbigt det är att inte sova . O försök att inte ha för dåligt samvete, hundarna klarar sig bättre än vad man tror <3
Du är GRYM som inte gjort någon självskada på så länge vännen, kämpa på!! <3

http://www.redcanine.weebly.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har bloggandet flyttat till hemsidan helt & hållet. Så vill ni fortsätta följa oss så är det SuperMagic.se ni ska följa i fortsättningen!     ...

Igår var det en väldigt dålig dag, tuff, tung & mörk på alla sätt & vis, men jag tog mig levande igenom den. Eftersom jag inte mådde bra så tränade jag inget med hundarna, för jag ville inte riskera att tappa humöret & bli irriterad i träningen. Dem ...

Åter igen, tack för alla era kommentarer! Det är nyttigt att höra andras åsikter nu när jag själv inte är säker på hur jag ska gå vidare. Jag får svar från SLS (Lundehundssällskapet) imorrn eller under helgen, så vi får se vad dem har att säga. Rasen...

  Kommer jag nånsin att få uppfylla min dröm med att föda upp hundar? Först köpte jag Java, som min tilltänkta stamtik & vad hände med henne? Jo, hon blev sjuk & var tvungen att kastreras.  Sen köpte jag Rally & vad hände då? Jo, hon har fel på ...

Idag blev det inte alls som planerat.  Ingen Bira & ingen långis. Jäkla regn!! Visst, man kan ju faktiskt gå långisar även fast det regnar, men idag gjorde vi inte det. Jag hade ju sett fram emot en skön tur i solen liksom, men nope, inte idag.   ...