Som alltid den här dagen på året så tänker jag på min kung. Han var så bra, så underbar, helt klart bäst. Ingen kommer nånsin att kunna ersätta honom, & jag kommer aldrig att glömma honom, aldrig nånsin. Dem få åren vi fick tillsammans förändrade hela mitt liv. Han fick mig att upptäcka hundvärlden & för det är jag honom evigt tacksam, för jävlar vilken underbar värld det är!!  Han visade mig vad livet kan erbjuda, & han lärde mig att oavsett hur ont saker & ting gör, så är det värt kampen. Alltid.

Med facit i hand så är jag övertygad om att han hade ont hela livet, 4,5 år i smärta. Ändå älskade han livet. Han tog tillvara på varenda dag, han tvekade inte utan levde så gott han bara kunde. Och kunde han leva med en så stark fysisk smärta så måste jag kunna lära mig att leva med min psykiska. Eller? För mig finns det hopp, en dag kanske jag är helt fri från mina psykiska sjukdomar, & det är det jag måste fokusera på. Framtiden. Magic fick aldrig chansen att återhämta sig & bli frisk, utan hans tid här tog helt enkelt slut.

Jag tänker ofta på hur mitt liv hade sett ut utan honom, men jag kommer aldrig fram till nånting. Det är liksom bara tomt, helt svart. Han fyllde mig & mitt liv med glädje & en styrka som inte går att beskriva med ord. Han visade mig vart jag hör hemma. Och jag ska alltid minnas vem det var som hjälpte mig in på rätt spår.

Vi hann ändå med ganska mycket på 4,5 år, trots att dem sista 9 månaderna bara bestod av undersökningar, provtagningar, rehab & mediciner. Vi tränade & tävlade agility, lydnad & freestyle, ställde ut honom en del, samt tränade lite viltspår. Och dessa reslutat uppnådde vi:
Agility: 1 pinne i agilityklass 1.
Lydnad: LP1
Freestyle: FD1
Utställning: SE NO UCH, samt BIM på rasspecialen 2007 med 96 (!!) lundehundar anmälda!

Han var till en början väldigt svår att träna med, för det tog tid innan jag hittade rätt belöningar, men sen lossnade det & allt flöt på. Han var väldigt lättlärd & lärde sig saker oerhört snabbt. Han var ett geni helt enkelt, så han hade kunnat komma hur långt som helst om inte skadan hade hindrat honom.

3 år har gått fort, samtidigt som det känns som att det var jättelänge sen vi var tillsammans. Min älskade finaste kung, jag glömmer dig aldrig, du finns för alltid kvar i mitt hjärta. Always and forever.