Rallys hälta är ett minne blott, tack & lov. Så även hon fick följa med på långpromenaden ner till stan där jag lämnade in ett brev som jag skulle ha lämnat in igår, men glömde det såklart då. När vi kom fram så hade vi lite tid över så hundarna fick bada i älven = mycket populärt!!

Har även köpt mer mat till Java, fast jag köpte "bara" en säck på 7 kg (för 579:-  ), sen så hoppas jag att hon ska kunna återgå till sitt vanliga foder igen. I värsta fall får hon väl gå kvar på specialfodret om det nu skulle visa sig att hon är allergisk mot nåt i den andra fodret, men det hoppas vi inte. Lite jobbigt att inte veta, så man får helt enkelt prova sig fram.

Imorrn gör Rally sin premiär i utställningsringen & det gott folk kan sluta på alla sätt!  Hon älskar ju människor, men kommer hon att "ha tid" att stå stilla? Haha, vi har verkligen inte tränat nånting alls, så det får bli kvällens projekt. Java får lite freestyleträning, vi måste ju träna massor inför tävlingen!

På söndag blir det agilityträning!!  Ser fram emot det, nu har det ju gått lång tid sen vi tränade det sist. Min tanke är ju att vi ska träna minst en gång i veckan, gärna två. Men nu har vi ju varit bortresta & sådär, så det finns ju en förklaring, men jag får inte gömma mig bakom den. Ska Rally vara startklar när hon är 18 månader så måste jag se till att hålla igång träningen. Nu är det ju lång tid kvar innan dess, men jag har tänkt att hon ska vara "lätt" att handla ordentligt innan jag lär henne slalom, just för att vi vid det laget har jobbat upp ett samarbete mellan oss, något jag tror är viktigt inför hennes slalomträning. När vi väl börjar med slalom så ska vi köra likadant som jag gjorde med Java, mycket tänkande för hunden & så lite hjälp från mig som möjligt. Vi kommer då att träna flera gånger i veckan, kanske flera gånger per dag, men det blir ju bara jättekorta pass.

Nej, dags att uppdatera hemsidan lite med aktuell mankhöjd & vikt på Rally, samt skriva om texten, för den som ligger uppe nu skrev jag ju i samband med att jag hämtade hem henne, & det är ju några månader sen.  Vet inte riktigt vad jag ska skriva, men jag kommer nog på nåt bra snart, haha.

Tidigare idag, när Rally hade ett av dagens tokryck så blev hon halt på vänster bak.  Det bekom henne inte ett dugg, utan hon fortsatte att springa lika glatt ändå. Jag har klämt & kännt på båda bakbenen & hon visar ingen reaktion nånstans. Med anledning av detta så fick hon inte följa med på kvällen långpromenad, utan hon fick sin kvällsmat i en aktiveringsboll, vilket var första gången för henne.

Java & Shandi sprang & lekte en hel del, & jag tror att Java ändå tyckte att det var lite skönt att slippa snorvalpen för en timme.  

Nu haltar inte Rally nånting alls längre, så förmodligen fick hon bara en smäll när hon dundrade in i väggen eller soffan, för ja, det smäller! Så om hon fortsätter att vara ohalt så får hon följa med på långpromenaden imorrn, annars får hon stanna hemma. Jag hoppas verkligen att det inte är nåt farligt, för jag har fått nog av djursjukhus en lång tid framöver!

Nu är det gjort! Jag & Java är anmälda till 2 stycken tävlingar, båda är i slutet av September. Den 28:e éntrar vi åter igen freestyleplanen, då i Storfors. Och redan dagen efter, den 29:e väntar agilitytävling i Kristinehamn. Så nu är det bara att hålla tummarna & hoppas på att Java får fortsätta må bra så att vi kommer till start. För skulle hon bli sämre igen så måste medicinerna sättas in på nytt & då kan vi nog glömma tävlingar resten av året. Men hälsan kommer såklart i första hand!

När det gäller freestyletävlingen så kan jag inte bestämma mig för om vi ska köra vårt gamla rockprogram, eller om vi ska satsa på det nygjorda kärleksprogrammet. OM vi kör det nya så måste vi verkligen ligga i hårdträning för det är några rörelse med som Java inte kan än.

Många kör ju samma program runt 1 år, & visst, ser man på tiden så har vi haft vårt rockprogram ungefär så länge, men vi har inte gjort så många starter p.g.a sjukdomar. Så ja, vi skulle kunna köra det gamla, för det kan vi ju båda två vid det här laget, men å andra sidan är det roligare att köra nånting nytt.

Förmodligen blir det hårdträning inför det nya programmet & om vi inte hinner klart så kör vi det gamla. Det nya är ju egentligen tänkt för klass 3, men vi behöver ju 1 uppflyttning till i 2:an för att få titeln, sen kör vi 3:an för hela slanten!

Agilityn är lättare, för hon kan alla hinder, så det är "bara" att träna. Och frågar man Java så är det roligare att köra agility än att köra freestyle, därför är jag glad över att freestyletävlingen är först, för agilityn ger hon allt i hur trött hon än är.  

Efter att ha varit ute 2,5 timmar så är vi alla helt slut. Alla 3 tjejerna ligger utslagna & sover, & själv sitter jag här med en sprängande huvudvärk efter att ha varit i solen såpass länge. Ute låter det som 3:e världskriget, men ingen av brudarna bryr sig, dem är för trötta.  

Här är beviset på att det finns dem som bokstavligt talat sitter i sjön!

Rallys tjusiga små hopp för att få det hon vill ha.

Nu har det gått en vecka sen Java slutade med Metacam & än så länge går allt bra. Vågar man tro på att det fortsätter åt det här hållet, eller kommer det att vända & bli sämre igen? Jag har några tävlingar planerade för henne, om hon nu fortsätter att må bra även utan medicinen. Båda är i slutet av September, en freestyletävling & en agilitytävling. Inte för att vi har tränat någon vidare freestyle den senaste tiden, men med en tävling i sikte så kommer jag igång ordentligt.

När det gäller den lilla räven så har jag nu fått PM:et till hennes allra första utställning! Det är en inofficiell på Lillerud, så det ska bli spännande. Vi har inte tränat nånting alls på att stå, så det kanske vore på sin plats med lite sån träning? Utställningen är ju ändå nu till helgen...

Jösses, vilken grej det har blivit av det här!  Många har läst det jag skrev igår, både här på bloggen & i vallhundsgruppen på Facebook. Jag har fått en hel del meddelanden från folk som stöttar mig mot den här personen. Jag behövde inte skriva hennes namn så att alla kunde läsa, för folk visste vem jag menade ändå. Det är tydligen inte första gången den personen är "i bråk" med andra personer, för jag har nu fått höra både det ena & det andra.

Jag har även blivit erbjuden att få komma hem till några andra & valla hos dem. En del bor långt bort & andra lite närmare. Jag är jätteglad över att ha blivit erbjuden detta, men samtidigt är jag livrädd för att utnyttja en sån grej igen. Visst, oddsen för att jag skulle träffa en likadan person igen är väl inte jättehöga, men rädslan finns kvar.

Ärligt talat så vet jag inte alls hur jag ska göra med vallningen. En del av mig vill jättegärna fortsätta med den, för både jag & Java älskar det, men samtidigt, nja, är det värt det? Jag är ny inom vallningen, Java är min första vallhund (räknar inte med Speed eftersom jag bara provade några få gånger med honom) så vi är långt ifrån några proffs. Att valla är det svåraste jag har gjort inom hundvärlden, men när det väl funkar så är känslan helt grym.

Men jag vet redan nu hur det kommer att bli nästa gång, OM det blir nån nästa gång. Och jag vet inte om det är värt det eller inte. Och jag har isf ingen aning om vart jag skulle våga vara. Kanske hos Javas uppfödare, för jag VET att hon är snäll & hjälper mig när jag behöver det. Och hon skulle aldrig säga/skriva elaka saker, utan skulle nånting dyka upp så säger hon det direkt till mig. Men som sagt, jag vet inte om jag är stark nog att ge det en ny chans?

Idag har vi gjort nånting vi är bra på, nånting vi känner till mycket väl, & det är att åka inlines! Vi körde inte hela den vanliga sträckan då Java inte är i full kondition än. Jag märkte ganska tidigt på henne att hon inte hade samma energi i galoppsprången som hon hade förut, så jag lät henne avgöra tempot, & kortade som sagt ner sträckan en aning.

Och ja, ni ser rätt på bilden, hon har SKOR på sig! Hon sliter ut sina klor så mycket när hon springer på asfalten, plus att hon ibland bränner upp trampdynorna (även om det aldrig har hänt i samband med inlinesåkning), så jag tyckte det var en bra investering att köpa riktiga skor till henne. Hon var väl inte överförtjust i att ha dem på sig, men hon accepterar allt väldigt snabbt.

Efter inlinesturen så blev det såklart bad för tjejen! Hon fick dock inte simma så mycket eftersom hon var trött efter att sprungit massor, men sjön är helt perfekt för att svalka av henne ordentligt i. Hade ni frågat henne så hade hon nog mer än gärna stannat kvar i vattnet ännu längre, men jag fick bestämma det eftersom hon inte alltid vet sitt eget bästa.  

Sen åkte vi till Helmia där vi köpte färg till bilen, självklart fick Java följa med in & hon skötte sig riktigt bra! Hon försökte hoppa upp med framtassarna på disken ett par gånger, men satte sig sen när & lyssnade på mig. Hon är ju van att alltid få godis av folk som står i affärer bakom en disk, så hon förväntar sig alltid det. Men jag behövde som sagt bara säga till henne ett par gånger, sen satt hon så fint så.

Imorrn kommer Bira igen, hon skulle ha kommit idag också, men jag avbokade det då jag mådde sjukt dåligt under natten. Jag hoppas att jag får sova ordentligt inatt, för imorrn vill jag ha massa krafter eftersom vi ska dejta Evelina & Shandi!!  Vi har inte setts på nån vecka nu & både jag & tjejerna saknar dem, vi har verkligen kommit varandra nära & trivs ihop, & det är så himla härligt! Så fint väder imorrn tack, för då ska vi vara ute hela dagen!

Tidigare under året skrev jag här & frågade efter ställen att valla på, & nu undrar jag hur folk egentligen tänker. Jag fick ett erbjudande, & jag tog det. När vi kom dit så berättade jag vilken nivå vi var på, att vi inte har vallat på över 1 år, så att vi var absolut inte i "vall-form". Denna information gav jag henne även INNAN vi bestämde helt att vi skulle komma.

Vi fick bort till fårhagen som inte var helt optimal att valla i då det var träd, rötter & stora stenar överallt, samt att hagen var väldigt liten, men jag bestämde mig ändå för att testa. Java var het (som jag sa innan) & fåren sprängde hagen flera gånger då "staketet" bestod av plaststolpar & 2 trådar, men vi hjälpte till att laga det så gott vi kunde. Efter en stund gick det mycket bättre, vi kom in i rätt "mood" & fick trots allt en bra känlsa. Vi avslutade då & bestämde att vi skulle komma även dagen därpå för att valla lite till, & betalade därför för 2 pass då det var smidigast så.

So far, so good.

Vi hade precis kommit hem när jag fick ett meddelande på Facebook om att hon hade fått förhinder så hon var tvungen att ställa in morgondagens pass, så det var ju bara att acceptera. Hon var trevlig i det meddelandet, & skrev bland annat att vi fick ta det vid ett senare tillfälle istället.
Imorse när jag loggade in så hade hon skrivit här i vallhundsgruppen att jag inte borde åka runt & förstöra andras hagar, utan jag borde gå en kurs för att lära mig att hantera min hund. Sen skrev hon även att vi hade dålig djurhantering & att jag inte var välkommen tillbaka. Jag tog illa upp (vem gör inte det?), men skrev ett neutralt meddelande att hon kunde betala tillbaka pengarna för det passet som inte blev av, men då blockade hon mig.

Så där är jag nu, & jag undrar; är det här vanligt? När man kommer till ett nytt ställe & är helt ärlig & öppen med hur mycket man kan & så får man bara skit för det? Jag skulle inte bli förvånad om hon fortsätter att sprida ut till folk att jag & min hund är hemska & inte borde få komma till nån. En sån här sak får en helt klart att fundera på om det ens är värt att valla, jag har tidigare blivit väldigt bra bemött & det har aldrig varit några problem, men det här får mig verkligen att fundera. Så är det vanligt att det blir såhär? Eller är det bara så att jag & min hund helt borde sluta med vallningen?

(Och ja, jag kan nog glömma dem pengarna jag betalade i förskott!)

Det skrev jag i gruppen "Vallhundsgruppen" på Facebook. Är det verkligen så det ska vara? Både jag & Java älskar att valla, men om det ska vara såhär så tänker jag aldrig mer sätta min fot i en fårhage!! Jag är extremt känslig för kritik, det vet dem flesta som känner mig, & även om jag kanske inte borde ta åt mig så gör jag det, som fan. Detta får mig att backa ännu mer i vallningen då hon påstår att vi har en usel djurhantering & att jag inte har nån kontroll på min hund. INGEN som jag har vallat hos tidigare har sagt nåt sånt, så antingen är dem väldigt snälla, eller också är det den här personen det är fel på.

En sak är då säker, det kommer att ta emot som fan inför nästa vallning, som jag inte har en aning om när den blir av. Det är inte direkt så att jag ser fram emot det, så vem vet, det kanske aldrig blir av?

Dagen har spenderats i Frövi där vi agerade sällskap & filmare åt Nathalie på agilitytävlingen. Tyvärr gick det inte så bra för Nathalie & Ella idag, men alla har vi olika dagar. Java & Rally har skött sig bra, jag är nöjd med dem, även om jag blev irriterad på dem många gånger. Java vet ju ungefär hur man ska bete sig, det är värre med den lilla...  Haha.

Jag är HELT SLUT nu, så det kommer att bli en tidig kväll även idag. Tjejerna är nog övertrötta, för dem leker med leksaker för brinnande livet. Jag vet ju att dem är trötta, så dem lär nog slockna snart, även om det inte låter som det just nu.  

Imorrn har jag ingenting planerat. Om det är okej väder så har jag tänkt att ta en inlinestur med Java, annars vet jag inte vad som händer. Jag kommer nog att behöva vila en hel del då jag har varit igång hela veckan, så det är nog bra att jag inte har nåt inbokat.

Nu är jag & tjejerna hemma i Karlstad igen. Vi har haft det superbra hemma hos Em, Goofy & Sasha, så det var lite tråkigt att åka hem. Vi alla trivs bra där, så det är skönt att vi kan åka dit på "mini-semester" emellanåt.  

Goofy har en skitfin säng, som han snart har växt ur, & han är inte ensam om att tycka om den! Rally har legat där flera gånger & sovit, likaså Java. Så när inte Em ska ha kvar den så kommer den hem till oss!  Tror att mina tjejer (& säkert katten!) kommer att uppskatta det.

Imorrn ska vi agera sällskap & filmare åt Nathalie när hon tävlar agility i Frövi. Hade Java fått tävla så hade vi också startat, men nu får hon ju inte göra det. Men det blir bra miljöträning för Rally, plus att vi då självklart kommer att vara ute länge & det gillar båda tjejerna.

Nu har jag även pratat med veterinären & Metacam är nu helt utsatt. Om Java nu inte vänder & blir sämre igen så kommer vi att få tävla om en månad!!  Kosttillskotten är också under utsättning, men specialfodret får hon gå på en säck till. Så håll tummarna för oss nu, att Java får fortsätta bli frisk & inte behöver nån mer sjukvård.