Åter igen funderar jag på att ta en Facebook-paus, men jag vet inte, det känns som att jag isf bara "gömmer mig" & det vill jag inte göra. Anledningen är så enkel som att det gör ont & känns så förbannat orättvist när jag ser bilder, filmer & läser om alla som gör än det ena & än det andra med sina hundar. Träningar, tävlingar, långa promenader & massa bus. Så vill jag att våra dagar också ska se ut, men nope, här är det koppelpromenader & hjärngympaövningar som gäller. Och det är inte bara jag som längtar efter dem där andra sakerna, dem med fart & fläkt i, utan Java vill också röja gärnet, träna agility & springa i massor.

I 4 veckor har vi gått såhär, & nu väntar ytterligare 4 veckor till. Jag må kanske vara lite egoistisk, men jag tycker verkligen att livet är för orättvist ibland, jag (& Java) mår inge bra av att ha det såhär. Men vad kan vi göra åt det?

Jag vill bara ha svar, vad beror hennes smärta på? "Smärta från kotpelarens led" står det i hennes journal, samt att "smärtan VERKAR komma från muskulaturen". Inga säkra svar, & jag hatar det. Och så länge dem inte fastställer vad smärtan beror på så ersätter inte Agria ett öre. Så så roligt har vi.

Imorrn kör vi igång med laser & vibb igen, så 4 000:- försvinner på det. Sen ska vi hinna simma 7 gånger innan nästa återbesök, så det kommer ju att försvinna ännu mer där. Men vad gör man inte? Min rädsla är dock att jag ska lägga ner hur mycket pengar som helst & så hittar dem felet & så går det inte att göra nånting åt det.  Och då har allt liksom varit "i onödan", även om jag är beredd att göra det. Hoppas att ni förstår hur jag menar.

MEN en positiv sak pengamässigt är att Jonna kommer att hjälpa mig med kostnaderna, & alltså, shit, jag vet inte hur jag nånsin ska kunna tacka henne för det! Genom hennes hjälp kommer jag att kunna fortsätta med fler utredningar för att hitta felet, & det känns jävligt bra! Jag vill ju ha kvar min prinsessa, hon betyder så otroligt mycket för mig. Så åter igen, tack Jonna, du är bara sååå bra!  

Hjärngympaövningar kommer vi som sagt att köra mycket med. Vi har kulbanan, vittring & spår än så länge. Väntar även på en "stapel-anka", men den har inte kommit än. Java är ÖVERLYCKLIG så fort hon får träna nånting, så det märks verkligen att hon vill & hon gör allt hon kan för att lyckas. Jag hoppas att framför allt vittringen & spåren lär henne att använda nosen mer, något hon är ganska dålig på att göra. Hon använder nog synen i första hand tror jag, & sen hörseln. Men som sagt, några veckor med detta kanske kan få henne att sätta på näsan?

Tänk, JAG känner redan promenadabstinens då jag inte har gått nån långis på 2 dagar. Hur ska detta sluta?!  En promenad på 3,3 km har vi redan avverkat idag & senare ikväll blir det ännu en sån "lång" promenad.

Så ja, hur ska man sammanfatta detta? Jo, att vi försöker så gott vi kan, & vi tar gärna emot tips på lugna saker man kan göra, så sitter ni inne med några bra idéer så får ni gärna dela med er av dem!