Ojojoj, vilken respons jag fick på gårdagens inlägg, jisses, jag är helt tagen! Jag trodde inte att så många skulle visa så mycket stöd, ni är fantastiska & ni fick mig att växa ännu lite till & bli starkare, så tack snälla ni!  
Jag känner mig lättad & glad över att ha vågat skriva & framför allt publicera det där, jag har velat göra det länge, men inte haft tillräckligt med mod. Nu när jag väl har genomfört det så känner jag mig fri & det är en härlig känsla!

Då jag har fått en del kommentarer & mail om folk som vill följa min kamp framåt så har jag bestämt mig för att bli lite mer personlig i bloggen, inte bara skriva om allt det positiva, utan även våga skriva om de jobbiga sakerna, något jag inte brukar göra. Men jag ska försöka, både för er, men också för min egen skull.

Och ni som har frågor, våga fråga, jag svarar så gott jag kan & skulle det vara nåt jag absolut inte vill svara på så säger jag bara det. Jag idiotförklarar inte någon, det är ju genom frågor som man lär sig att förstå andra, för hur ska man annars kunna veta hur andra mår & känner, om man aldrig vågar fråga? Så snälla, var inte rädda för det, jag bits inte.  

(Visst ser hon sportig ut i benviktsmanschetterna?!)

Igår fick jag ett vårtecken & det var en gubbe med en sån där stor blås-grej som blåser bort allt grus från trottoaren!!!  Snart hoppas jag att det är möjligt att åka inlines, för jävlar i min låda vad jag har längtat efter det! Det är bland det roligaste som finns, bara känna kraften från hunden framför som drar i en jävla fart, helt underbart.

Idag väntar stallet & en ridtur på bästa Stjärnan, något jag ser fram emot. Imorrn ska jag också få rida honom eftersom Issa inte kan då, så då ska jag, Stjärnan & Java ut på en tur i skogen & jag hoppas att det ska gå bra, men man vet ju aldrig mer Herr Fjant.  Ibland är han supersnäll & trygg, & ibland ser han spöken överallt, haha, inte lätt att vara häst alla gånger.
På tal om Stjärnan så är det fortfarande ingen som har visat intresse för att köpa honom, så det känns lite sisådär att sluta med ridningen när han fortfarande finns kvar där, men jag står ändå fast vid mitt beslut, jag vill lämna honom innan han lämnar mig. Och jag kan ju fortfarande åka dit & hälsa på honom, plus att jag kan tävla honom på klubbtävlingarna, så det blir nog bra. Att jag slutar med hästarna beror inte bara på att Stjärnan försvinner & att Falken aldrig mer får hoppa, utan det har också med min psykiska ohälsa att göra. Det går åt så himla mycket kraft & energi när jag jobbar i stallet, efter en sån dag är jag utslagen flera dagar & sover runt 19 timmar om natten & det känns inte riktigt schysst mot Java som vill göra nåt annat än att sova, så det är många orsaker som gjort att jag har fattat detta beslut. Sen måste jag ju ha krafter till att jobba med mig själv också, så för att kunna göra det så måste jag välja bort något & jag vill verkligen inte sälja Java, därför var det hästarna som blev bortvalda.