Jag håller på att leta bland neurologiska sjukdomar för att kanske kunna hitta nånting som påminner om mina besvär.

Hittade de här raderna när jag läste om dystoni: Dystoni uppträder ibland som en oönskad biverkning av behandling mot psykisk ohälsa med mediciner s.k neuroleptika. Man brukar då tala om sekundär dystoni.  I det stora flertalet fall är emellertid dystonins orsaker okända. Man talar då om oförklarad eller idiopatisk dystoni.

OM det skulle vara så så betyder det att det är min ena medicin som är boven i dramat & isf BORDE ju det innebära att besvären försvinner om man sätter ut medicinen, eller? Nu när jag tänker tillbaka till slutet av förra & början av det här året så kan det faktiskt stämma. Under min inläggning på psyk i slutet av förra året så bytte jag ALLA mina mediciner, så det skulle ju faktiskt kunna vara så.

Men jag läser även om Neuromuskulära sjukdomar, & det är en bred kategori som innefattar sjukdomar som antingen direkt genom att drabba musklerna eller indirekt genom att drabba nerverna påverkar muskelapparaten.

Jag vet att man egentligen inte borde leta efter sjukdomar själv, för då kan man helt plötsligt lida av det mesta, men eftersom hjälpen jag får är så dålig för tillfället så känns det inte som om jag har så mycket att välja på. För som jag skrev senaste igår; jag tänker inte fortsätta ha det såhär om jag inte måste! Så finns det NÅNTING jag kan göra för att det här ska försvinna så kommer jag att göra det, utan att tveka.
Bara en sån sak som att kunna ta en promenad utan att kroppen domnar bort, kunna springa, kunna cykla eller t.o.m kunna simma utan att riskera livet. DET är vad jag längtar efter! De flesta tar dessa saker för givet, det gjorde jag innan det blev som det är nu, men ni som tar det för givet, försök att vara glada över att ni kan röra er utan problem, för det är inte så jävla givet!

Förutom dessa problemen så har jag ju även lågt blodtryck, vilket gör att jag blir yr, illamående & att det känns som jag ska svimma när jag reser mig eller stå uppe länge (värst är det som det är varmt också). Så hockeyn känns ju sådär, jag älskar egentligen att vara där, men inte i samband med lågt blodtryck. Numera har jag lärt mig att känna av symtomen innan jag tuppar av så för det mesta hinner jag motverka det, vilket jag har fått lära mig den hårda vägen. Så jag hoppas att jag kan få någon medicin som höjer blodtrycket lite, men det återstår ju att se.

När vi ändå är inne på mediciner så kan jag berätta att jag just nu håller på att sätta ut en av de jag har, mitt mål är ju att nån gång bli medicinfri, så jag måste ju testa att sätta ut nån av dem nån gång. Det är en av sömnmedicinerna som jag tog bort för några dagar sen, & de första 2 nätterna gick jättebra, sen kommer "djävulens natt" & jag sov knappt nånting alls. Natten efter (vilket var inatt) kunde jag inte somna & gav till slut upp & gick & tog en tablett iaf & jäklar vad skönt jag sov! Men allting har ju en baksida också, & baksidan med den tabletten är att man känner sig trött hela dagen efter, så idag har jag nästan känt mig som en zoombie & det är inge roligt. Nu under kvällen har jag tagit en halv tablett för att se hur det går.

Men nu orkar jag inte skriva längre, handleden gör för ont. Men fortsätta söka efter sjukdomar & läsa det jag hittar kan jag fortfarande göra.