Jag fick ett tips om en sjukdom som jag eventuellt kan ha & den heter Kataplexi. Jag har endast läst lite om den & att man tappar känseln i kroppen beskrivs som plötsligt minskad muskelspänning. För att vara helt säker på att det är detta jag lider av så ska jag kräva en utredning hos min läkare på vårdcentralen. Jag ringde dit idag för att först få en telefontid & det fick jag - den 8 November!!  Men, men, det finns inget jag kan göra för att påskynda det hela utan jag får snällt vänta. De symtomen som inte stämmer med Kataplexi är att man får dessa "anfall" vid starka känslor, för jag får dem vid framför allt träning. Sen är det mest konstiga att den bästa behandlingen mot det är antidepressiva mediciner, bland annat Anafralin & den går jag ju redan på...  Men som sagt, en utredning på vårdcentralen kommer det att bli & förhoppningsvis kan jag sen bli erbjuden nån form av behandling för såhär vill jag inte ha det!

Annars då? Jo, Java har fått sprungit ordentligt idag då vi tog en inlinestur & hon är så jävla speedad i början, haha. Hon skäller som en dåre & snurrar tusen varv innan hon sätter av i full fart. Det är en sån frihetskänsla att åka efter henne, det känns nästan som att man flyger & man skulle vilja frysa ögonblicket för alltid. Det är synd att man inte kan åka inlines i skogen, för då skulle vi lugnt köra motionsspåret, vilket skulle vara bättre för Java då det inte är helt optimalt för henne att springa på asfalt. Men vi båda älskar det & därför tänker vi fortsätta med turerna, även om vi inte kör varje dag. Snart kommer det dessutom inte att gå att åka längre, för snart kommer kylan & det fryser på, vilket gör det ännu farligare att åka, plus att det kommer att sandas & efter det måste man vänta ända tills våren så att de tar bort sanden igen. Så det blir ett långt uppehåll där vi måste hitta en ny form av motion som vi båda älskar.

Vi fortsätter även våra små träningspass inomhus, igår hade vi helt vila från det, men idag ska vi köra på igen. Vi har påbörjat pilatesboll-träningen & ja, vad ska man säga? Hihi, hon har inte sådär jättebra balans om jag uttrycker det så, så det blir mycket skakningar när hon försöker att balansera på bollen, men vilken bra träning det är för henne! Emellanåt försöker hon fuska genom att ha någon tass i mitt knä, men då får hon ingen belöning, för jag belönar inte fusk.  Men det tar sig, hon börjar lära sig hur hon ska göra för att hålla balansen & man ser verkligen hur hon anstränger sin lilla hjärna för att det ska bli rätt.

Ikväll är det hockey för min del & även om jag inte känner mig så taggad inför det så känns det ändå roligt att komma iväg. Man åker ju inte enbart dit för matchen, utan man träffar även massa folk, några har blivit riktiga vänner & det är just tack vare hockeyn! Man blir liksom som ett helt gäng som hänger ihop & man känner sig trygg mitt i folkmassan, trots att jag i vanliga fall inte gillar folkmassor...Men i "mitt" gäng känner jag mig trygg & där trivs jag!