Idag har jag fått nattpermiss, vilket känns otroligt skönt & tänk, imorrn ska jag tillbaka till avdelningen av UTSKRIVNINGSSAMTAL & efter det är jag alltså helt FRI igen!!!  Friheten är helt klart underskattad, ni som aldrig har varit inlåsta kan inte förstå, men det är hemskt.
Fast det är inte bara positivt just nu, visst mår jag bra & längtar efter att bli fri, men det är oerhört krävande att anpassa sig till ett liv utanför psykets väggar. Man blir så jävla hospitalierad & när man väl blir fri & utsätts för massa intryck så blir man helt slut & måste lägga sig & vila flera gånger om dagen för att orka. Jag måste helt klart jobba på denna punkten, lära mig att lyssna på både kropp & knopp & lägga mig när jag blir för trött. Jag får inte ha bråttom att bli helt anpassad till verkligheten igen, utan jag måste tillåta att det får ta tid.

Veckans planer existerar knappt, jag ska fortsätta träna de nya tricken med Java & jag hoppas att vi snart ska kunna prova dem ute, men först måste de sitta bättre inomhus. Man får liksom dela upp det slutliga målet i olika delmål, något jag kan göra när det gäller Java, men inte mig själv. Tänk hur konstigt det kan vara!  

Nej, om man skulle ta nattkissen med Java, för ja, jag är så trött att jag snart ska gå & lägga mig. Jag hoppas att jag ska få tillbaka mina krafter inom en snar framtid, för jag måste ju börja motionera Java som tusan nu & det blir svårt att göra när man är orkeslös...