Uppdaterade gårdagen jämt nyss, med en liten film från simmet för den som är nyfiken.  

3 timmar i skogen, på ängen & vid vattnet har det blivit idag, hur underbart som helst!! Både vi tvåbenta & hundarna njöt massor, mer sånt här tack!  

Många fler bilder kommer på hemsidan ikväll, om jag orkar med det. Annars kommer dem imorrn.

När man är ute sådär som vi var idag så ser man så väl på hundarna att dem mår kanonbra, att dem njuter av livet & att dem alltid vill att det ska vara så. Samma sak med den lätta agilityträningen härom dagen, sååå himla lyckliga hundar!
Så det är ungefär såhär jag drar gränsen för vart ett värdigt hundliv går, iaf när det gäller mina egna. Så om veterinären kommer fram till att Java aldrig mer kan få njuta såhär av livet, ja, då vet jag inte vad jag gör. Java skulle aldrig trivas med att leva i koppel, för hon är ingen koppelhund, utan hon vill springa fritt, bara röja gärnet, bada & leva livet. Agilityn kan jag ta, men skogspromenader, det MÅSTE hon få fortsätta med! Så dem orden fruktar jag mest på måndag "hon kommer aldrig att kunna springa lös igen".
Annars så känner jag mig ganska "lugn" inför veterinärbesöket, eller ja, jag är nästan helt övertygad om att hon är sämre, men jag oroar mig inte längre för akut avlivning, så som jag gjorde första gången jag skulle till ReDog. Som tur är så får jag med mig Carina som sällskap, hon har ju varit med från början plus att hon ser/träffar Java varje dag, så hon kan svara minst lika bra som mig på olika frågor.  Och det känns jättebra, ifall jag själv skulle få hjärnsläpp eller nånting sånt, hehe.

Annars så flyter väl dagarna på som vanligt, vi är ute väldigt mycket, vilket betyder massor för mig, & hundarna såklart. Ikväll (eller imorrn) tänkte jag dra igång med seriös träning för hundarna, något vi inte har sysslat med på bra länge. Jag har nämligen gått ner mig i en ny depression, så jag har inte haft nån motivation alls till nånting.  Promenaderna har funkat, likaså Java's rehab, men resten har jag låtit vara med rädsla för att förstöra nånting. Men nu börjar det kännas lite bättre, så jag får boosta upp mig med hundträning dem bra dagarna, så kanske dem blir fler? Jag blir hellre friskare med hjälp av hundarna än mer piller, därför försöker jag att ha tålamod & låta det ta tid. Nån gång måste det vända, eller hur? Jag behöver "bara" stå ut tills dess.