Idag var det åter igen dags för att ta ett dopp i bassängen, till Java's stora besvikelse.  Förhoppningsvis kommer hon att lära sig att simma där, men hon tycker inte om linorna & försöker bita i dem emellanåt (vilket ni kan se på ena bilden). Hade hon fått bestämma så hade hon nog kastat sig i efter bollen, simmat & hämtat den, sen upp på rampen igen & så börjar det om. Men nu ska ju inte simträningen se ut riktigt så, utan hon ska simma konstant i flera minuter, något som inte passar damen för tillfället. Det finns dock hopp, för hon var duktigare idag än förra gången!

Jag fick en kommentar igår från Java's uppfödare (som ni kan läsa i gårdagens inlägg) som jag tänkte svara på här också ifall det är fler som undrar. Hon tyckte att det var tråkigt att läsa att jag har tankar på att ta bort Java, men riktigt så är det inte.

Katastroftankarna säger det, men det är verkligen den sista utvägen. Jag ska kämpa med Java så långt jag bara kan, hon ska få den tid hon behöver & jag har verkligen inte gett upp hoppet! Hon är min prinsessa, min lilla skatt, det dyrbaraste jag har. Jag släpper henne inte så lätt, ånej, hon ska stanna hos mig mååånga år till, så att ta bort henne är i dagsläget inte ett alternativ som jag ens funderar på.

Utan det är som sagt mina katastroftankar som kläcker den idén, & såna tankar har jag haft i större delen av mitt liv. Som när Champis blev halt, jag var övertygad om att han skulle dö, även om han bara hade en överansträngning. Det var verkligen ingenting jag ville skulle hända, utan det var just värsta tänkbara scenariet. Eller som när jag skulle lära mig att köra bil & jag hade tokångest för att jag var tvärsäker på att bilen skulle explodera. Exakt likadant är det med Java nu, katastroftankarna finns där, ja, men det ska VÄLDIGT MYCKET till för att det ska sluta så. Jag vet inte hur jag ska kunna förklara det mer, så jag hoppas att ni förstår hur jag menar?

Senare idag blir det en promenad tillsammans med Olle & Clara. Jag har inte bestämt mig för om Java ska få följa med eller om simningen får räcka för henne idag. Igår gick hon sammanlagt 6 km, men både i fredags & lördags så fick hon ju inte röra på sig p.g.a sin "fest" som hon hade i torsdags kväll. Så att låta henne ta ut sig i simmet, plus en promenad kanske blir för mycket? Jag vill ju inte överanstränga henne, så det kanske är bättre att låta henne vila tills imorrn? Ja, så får det bli, även om hon själv inte håller med om det.