Mina coola tjejer & jag lever än, även om det har varit tyst här i bloggen. Våra liv har flutit på som vanligt, med Bira här & allt. Jag har däremot en sämre period nu, vilket med största säkerhet beror på medicinändringen. Så nej, överaktiva kan väl ingen kalla oss, men vi gör vad som krävs för att ta oss igenom dagarna. Ibland lite mer. Jag hoppas att det ska vända snart & bli lite bättre, för nej, det har inte blivit mycket till träning, vilket både jag & hundarna egentligen älskar. Men vi får ha lite tålamod, snart kanske det vänder.

I onsdags var det hockey & när jag kom dit så fick jag kommentaren "vad trött du ser ut" flera gånger. För enkelhetens skull så höll jag bara med, men sanningen var att ögonen var röda efter alla tårar som runnit innan.

Så sådana dagar har jag också, men jag kämpar på & det är det viktigaste. Kan berätta att jag har mycket kontakt med både min terapeut & min läkare, så vi jobbar tillsammans för att nå bästa möjliga reslutat. Så ingen behöver oroa sig för mig, jag har allt "under kontroll".

Imorrn har jag tänkt att ta en långis i skogen på förmiddagen/dagen så att tjejerna får sträcka ut. För på eftermiddagen är det hockey & då blir dem ju ensamma hemma. Så då är det ju bra om dem har fått röra på sig ordentligt innan.

På söndag är det dags för årets sista tävling!! Och det är i favoritgrenen vi tävlar då = AGILITY!!  Tävlingen är dessutom på hemmaplan så det ser jag fram emot väldigt, väldigt mycket (trots min dåliga period). Kan vi få vår sista pinne i ag1:an tro? Lyckas vi med det så blir det fler tävlingar nästa år, annars blir det såklart många tävlingar ändå, men inte riktigt lika många eftersom många klubbar bara anordnar samma klasser, typ bara klass 2 & då känns det inte värt att åka om vi "bara" är i hopp2:an, för då blir det ju bara en start. Hoppas att ni förstår hur jag menar.

Jag håller på att planera tävlingsåret & det börjar dyka upp fler tävlingar nu.  Rally's agilitydebut blir redan den 28 September i Kristinehamn, vilket är nästan på hemmaplan. Och ska Rally vara helt startklar då så behöver vi träna MASSOR, speciellt på slalom som tar så förbannat lång tid att lära in. Jag vet inte riktigt vilken metod jag ska satsa på med henne, hon är ju inte så självgående & försöker inget själv, utan hon väntar på att man ska visa henne. Nån som har nåt bra tips på metod till en sån hund? Java har ju alltid försökt massor själv & därför kunde jag lära in slalom på ett shape-sätt, men det skulle aldrig funka med Rally.

Kan avslutningsvis berätta att jag idag har sett på dokumentären "Blackfish" som tar upp alla incidenter med späckhuggarna på SeaWorld. Det är en både hemsk & vacker film, späckhuggarna är riktigt fina djur, men det är hemskt att se hur dem lever i fångenskap & hur det påverkar dem. Så den rekommenderar jag verkligen att ni ser!