Nu är jag äntligen ikapp med årets galleri, hade ju halkat efter där.  Men nu finns som sagt både Mars & April där, så det är bara att titta in, nya bilder på lillbusen finns där också, bland annat den ni ser ovan. Man kan nästan tro att han har en lundehundstass, men nej, hans tassar är "normala", bara 5 tår fram & 4 bak, så han är ingen skeppskatt.

När vi ändå är inne på den lilla skiten så kommer här en liten filmsnutt:

Ni kanske undrar varför jag inte hade tagit upp gardinerna, det hade jag inte tänkt på, men nu är det gjort!  Man kommer liksom på saker efterhand, haha.

Java har inte fått gjort så mycket idag, jag hade ju planerat att träna lydnad med min nya ruta, men det regnade så himla mycket så det blev inget. Jag vet att man inte borde låta en sån sak få styra, men idag fick det det. Jag var ute för en liten stund sen & skulle träna lite freestylegrejer, men hon var inte alls med på notera, blev bara låg & osäker, samt slö. Vet inte alls varför, så jag tänkte byta belöningsleksak & prova om en liten stund igen. Måste ju få henne taggad inför tävlingarna för fortsätter hon såhär så är det ingen idé att starta med henne eftersom hon blir ännu lägre & segare på tävling, så just nu ligger Linköpingsresan risigt till, men jag har ju trots allt till på torsdag på mig att ta ett beslut, så det är ju bara att hoppas på att det ska vända & bli bättre igen, vill ju bara ha tillbaka min galna älskade vovve!

Några bilder från dagens korta, men intensiva agilitypass. Hon börjar bli ruggigt bra på slalom, speciellt med tanke på hur SÄLLAN vi tränar det. Hon gör rätt nästa alla gånger bara jag håller min position rätt. Självklart är målet att hon ska kunna ta slalom felfritt oavsett vart jag befinner mig, men för att vara Java så har hon nu kommit riktigt långt!

Kan meddela att det var oerhört SVÅRT att springa på planen idag då det var mycket vatten & en hel del lera & en gång var jag farligt nära att ramla. Därför hänger jag inte alls med henne som jag borde, men, men, hon är duktig ändå min lilla skrutt!

Tidigare idag så var det dags för årets första (& för Java-s del första någonsin!) cykeltur! Fan vad jobbigt det var att cykla i ett tempo där Java kunde galoppera hela tiden, snacka om att vara otränad!  Men Java skötte sig superbra, så all cred till henne.

Nu under eftermiddagen/kvällen så har jag spelat massa tv-spel, snacka om nostalgi!!! Hur roligt som helst, detta måste göras oftare!

Imorrn har jag inget planerat, så vi får se vad vi hittar på, kommer min ruta så vet jag ju precis vad jag ska göra, men kommer den inte så måste vi hitta på nåt annat. Inlines eller mer agilityträning kanske?

Gårdagens outfit.

Igår var jag verkligen superbesviken över tävlingen & mådde allt annat än bra. Den här dagen startade likadant, men nu känns det mycket bättre. Jag tänkte inte dela med mig av gårdagens freestyletävling, men har ändrat mig, det ser inte riktigt lika illa ut som det kändes.

Idag lär det inte hända mycket, men imorrn blir det freestyleträning & på söndag lydnadsträning. Vi satsar för fullt på tävlingar nu & även om jag funderade länge på att skippa freestyletävlingen den 1 Maj så har jag nu bestämt mig för att inte göra det, utan jag tänker försöka igen. Den gången blir det ju utomhus & vi har aldrig tävlat utomhus så vem vet, det kanske funkar bättre då?

Först & främst tack för era kommentarer i förra inlägget. Jag vet mycket väl att en lundehundsvalp inte kan göra allt bra bara sådär, men visst skulle det hjälpa mig en bit på vägen. Men, men, nu är läget som det är & jag får försöka gå vidare utifrån det.

Igår tränade jag som sagt agility med Java & det var långt ifrån vår bästa träning...Hon lyssnade inte & jag själv var ganska oengagerad, vilket syns på filmen då jag inte ens springer ordentligt! Men man kan inte ligga på topp jämt, & som sagt, gårdagen var inte en av de bästa...

På kvällen tränade jag freestyle, vi körde igenom vårt nya freestyleprogram för första gången, tyckte att det var på tiden med tanke på att vi ska tävla med det IKVÄLL!!! Hon gick supermegabra & hade svansen på topp alla 3 gångerna!  Det märktes att hon blev trött, för första gången gjorde hon bäst ifrån sig, men ändå, hon var så himla duktig.  

Börjar bli nervös inför tävlingen, det var ju ett tag sen vi tävlade freestyle senast & det känns vill jag lova. Det är skillnad när man har många tävlingar efter varandra, för då känner man sig mera bekväm, men nu när det gått såpass lång tid (har inte tävlat sen i December) så blir det extra nervöst!
Jag skulle ju ha tävlat 26 Mars, men då var jag ju inlåst på psyket, så det var lite svårt att ta sig till tävlingen då...  Men ikväll gott folk, ja, då SKA jag till tävlingen, så håll tummarna för att inte bilen ger upp eller nånting sånt.  Skulle vara så typiskt.

Funderar på vad jag ska köra för upplägg av den här dagen, hon gick ju som sagt super igår kväll & då hade hon kört agility på dagen, så ska jag träna nånting med henne idag eller ska jag låta henne vila? Svårt det där, vi har inte tävlat tillräckligt mycket för att veta vad som funkar bäst, utan vi får helt enkelt prova oss fram. Men nån form av fysisk motion blir det nog, frågan är bara vad.

Eftersom inte vädret har varit det bästa under dagen så tänkte jag motionera Java med cykeln, men så hittade jag (såklart) inte cykelnyckeln!  Så jag fick tänka om & bestämde mig då för att åka ut till sandtagen & låta damen springa mycket i sanden, så tillsammans med min lillebrorsa så åkte vi dit. För att få Java att springa så mycket som möjligt så var vi själva tvungna att ta oss upp & jävlar i min låda vad jobbigt det var!!!  Så det var inte bara Java som motionerades.

Efter ett tag där så åkte vi till hundklubben som finns där i närheten & där körde vi lite agility. Med tanke på hur LITE agility vi egentligen tränar så måste jag säga att jag är otroligt stolt över min prinsessa som lär sig så mycket så fort, trots en usel träningsplan, eller rättare sagt, ingen träningsplan alls. Det ska bli spännande att se hur det går på tävlingarna framöver.

Imorrn finns det inget på schemat, mer än att ladda inför torsdagens freestyletävling, så lite träning ska vi nog få till.  Det behövs om jag säger så...

Idag har vi även varit i Charlottenberg där vi storshoppade kläder! Jag & min lillebrorsa köpte kläder för 3 500:- men jag ångrar inget köp, kläderna är riktigt snygga & av bra kvalité så de kommer ju att hålla länge!   Var även tvungen att gå in på Rusta för att kolla om de säljer vita ben där (eftersom Rusta i Karlstad helt plötsligt har slutat med det!) & det gjorde dem, så 3 såna förpackningar (10 st/förpackning) & 2 påsar med grisöron. Så nu behöver jag inte fundera på hundben ett bra tag framöver.

Den här dagen startade superdåligt, jag var trött, oengagerad & ville bara sova, vilket jag också gjorde. Efter att ha vilat upp mig lite så drog jag & Java iväg till Karlstad BK där vi tränade agility & lydnad tillsammans med Nathalie, Malin & Hanna.

I agilityn gick Java som en klocka, så himla duktig, alla hennes "fel" var helt klart MINA, eftersom jag inte visade henne tillräckligt mycket. Det är svårt att komma igång med agilityn igen efter ett så långt uppehåll, jag menar, det är ju typ 2 år sedan jag tränade ordentlig agility senast & det var ju med min kung, att köra honom jämfört med Java är som att jämföra en anka med ett staket.  Haha, ni som har hört om den historien vet. *Asg*

Lydnaden gick sådär, jag var lite ofokuserad & det var damen också, fjärren gick skitbra, resten går helt klart att disskutera - många gånger! Men jag känner mig ändå nöjd, speciellt med tanke på den dåliga starten på dagen.

Imorrn blir det mer lydnadsträning, då på Skutberget tillsammans med ett annat gäng, himla nyttigt att träna med olika folk & andra hundar, så det är bara att tacka & ta emot när man får chansen! Sen är det ju bara att hoppas på att det inte är snöstorm imorrn, som det var imorse!

Söndag är det lydnadstävling på Forshaga & jag tänker åka dit (utan Java) & kolla lite, Nathalie & Malin ska ju tävla så det ska bli roligt att se hur det går för dem. Jag tänker hålla alla tummar jag har för att det ska gå så bra som möjligt! Efter tävlingen blir det nog en tur till stallet & kolla på hästhoppningen, om jag inte har frusit ihjäl innan!  Men det lär märkas.

På måndag ska jag & Christine träffas & släppa ihop våra hundar, funkar allt bra mellan Java & Guzz så kommer Guzz att tillbringa sina dagar hos mig, vilket skulle vara otroligt roligt för både mig & Java.  Men jag är inte särskilt orolig för att det inte ska funka då Java går ihop med alla hundar, även om hon är väldigt intensiv i sin lek.

Snacka om att det har varit några turbulenta dagar den senaste tiden. Jag har mer & mer återvänt till det jag känner till - självskador av olika slag. Jag har inte skurit mig igen, MEN istället har jag tryckt i mig en hel del tabletter. Jag känner mig fortfarande lite påverkad av tabletterna så därför kommer jag inte att köra bil idag, utan min lillebrorsa får skjutsa mig till stallet & sen hämta mig, så länge det inte vänder & jag blir mycket piggare, men just nu så känns det väldigt ostabilt.

Jag har sagt att jag aldrig mer vill vända tillbaka till mörkret, tillbaka till självskadorna, tillbaka till allt det där som är så farligt, men ändå är det precis vad jag har gjort de senaste dagarna, varför?! Jag vet svaren, jag har utsatt mig själv för saker som jag TRODDE att jag var redo för, men som istället visade sig ta knäcken på mig. Jag har nu insett vart min gräns går & jag tror att jag kommer att såra många vänner genom att göra såhär, men jag måste tänka på mig själv i första hand. Kanske är det egoistiskt, men jag har inget val, fortsätter jag som jag gör nu så tar det inte många dagar innan jag ligger inlåst på psyk igen & tro mig, det är inget jag eftersträvar.
Så alla ni som hör av er till mig när ni mår skit & behöver hjälp, snälla, vänd er till nån annan. Jag klarar knappt av att bära mina egna problem så att behöva tampas med andras är omöjligt. I framtiden vill jag kunna det, men i dagsläget är jag för svag.

Efter hockeyn igår så följde min lillebrorsa med mig hem & tog ALLA MINA TABLETTER!!!!!!!!!!!!  Det kändes hemskt, för nu är det verkligen OMÖJLIGT för mig att ta en överdos! Men samtidigt så känns det ändå bra, för jag vill ju framåt i livet, trots alla bakslag & i.o.m att Nikke nu har tagit hand om alla tabletter så minskar risken radikalt att jag ska falla tillbaka. Jag måste se framåt, tänka på mina drömmar & hur mycket de betyder för mig, är det verkligen värt att slänga bort sina drömmar för några tabletter? Nej, verkligen inte.

Jag tänker på en viss person när jag skriver det här, du vet vem du är, men jag nämner inte ditt namn, av flera olika anledningar. Du behöver inte oroa dig för mig & mina fyrfotade vänner, jag kan inte skada mig igen, jag har ju som sagt inga tabletter kvar. Jag vet att det finns andra sätt att skada sig på, men jag vill verkligen sluta med allt sånt. Jag vill att folk ska kunna lita på mig & gårdagens samtal fick mig att bryta ihop, så snälla snälla du, hjälp mig, du anar inte hur mycket det skulle betyda för mig om det blir som jag vill. Jag vet att jag redan har Java & trots det så har jag fortsatt med mitt sjuka beteende, men jag jobbar mig framåt för varje dag som går, alla får bakslag emellanåt, så även jag, men jag ska fixa det här, allt ska bli bra, så snälla - hjälp mig!

Fick igår kväll ett samtal från ännu en person som betyder mycket för mig, hon fick mig att inse att detta måste få ett slut, vilket det också ska få. Nu pratar vi inte om hemska slut, utan om lyckliga slut. Jag vill träna & tävla hund, jag vill åka Svergie runt på tävlingar & plocka hem priser efter priser, såna saker som får mig att må riktigt, riktigt bra. Jag vill inte dö, absolut inte, men fortsätter jag som jag har gjort nu de senaste dagarna så är det precis vad som kommer att hända, alltså måste jag sätta stopp för allt NU! Innan det är för sent.

Så sammanfattningsvis så kan jag lugna er alla genom att säga att min överdos-tid är över, jag har ingenting kvar. Men man måste ju alltid byta ut allt mot något annat så när allt blir för jobbigt & jag bara får massa negativa tankar så tänker jag sätta ner mig & lägga pussel! Då kommer jag ha att göra ett bra tag framöver eftersom pusslet är några tusen bitar...

Så snälla ni som läser det här, oroa er inte, jag fick så många "wake-up-call" igår så nu vet jag hur mycket jag har att förlora & det tänker jag inte göra, jag ska stå som segrare i mitt liv & för att kunna göra det så måste jag ändra mitt beteende ännu mer, & det är precis det jag håller på att göra nu.

Det började snöa redan igår kväll, men att det skulle komma såhär mycket trodde jag inte! Java är överlycklig, själv tycker jag att den kan försvinna så att våren kan komma, har vi inte haft nån snö på hela vintern så behöver den fan inte komma nu!

Idag har jag varit JÄTTEDUKTIG! Jag har dammsugit lägenheten, diskat, duschat & så håller jag på att tvätta, allt på en & samma dag! Så nu är både lägenheten & jag fräscha igen, känns jävligt bra!

Jag ångrar inte för en enda sekund att jag skrev & publicerade de där personliga inläggen, jag har fått sån respons på dem, & bara positiva. Jag har insett att jag inte behöver kämpa mot allting i min ensamhet, utan det finns folk som är villiga att hjälpa mig & stötta mig så att jag kan klara av allt. Folk som inte backar undan för att det hemska, folk som inte alls är rädda för mörkret. Jag visste inte att så många brydde sig så mycket, men det vet jag nu, så tack alla underbara vänner!  Utan er skulle jag inte känna mig lika stark!

Ända sedan jag publicerade dem så känner jag en ny styrka inombords & mitt hopp är på topp!  Det känns som om jag kan klara precis vad som helst, som om jag är oövervinnerlig, & jag tänker inte ge upp igen, jag SKA ta mig igenom allt det hemska med hedern i behåll. Jag vet att det kommer att komma jobbiga stunder, stunder då jag bara vill vända om, tillbaka till mörkret, tillbaka till det jag känner till, men det är i de stunderna som jag måste komma ihåg alla som tror på mig & som finns där & kan ta emot mig när jag faller. Jag vill inte svika varker er eller mig själv. Så det finns bara en sak att göra & det är att ta sig igenom allt, en gång för alla!

Mörkret ljusnar & jag ser det klart

Molnen skildrar sig & allt blir uppenbart

För min karta har nu torkat, mitt kompass är helt igen

Så följer vägen, snart är jag hemma igen