Super Magic

Senaste inläggen

Av Malin Sjöström - 2 mars 2014 16:43


Idag är Java som vanligt igen!  Vi har gått en promenad på 3 km & eventuellt blir det en till lika lång (eller säger man kort?) senare. Hon får full ranson mat, även om jag blöter upp det mesta. Satsar på att kunna simma henne imorrn, men det får Ida avgöra.

Har nu rensat lite på datorn & hittade bland annat det här kortet på Javis från i somras. Det är verkligen Java i ett nötskal!



Jag undrar om vi kommer att kunna köra agility igen, eller om den tiden är förbi? Jag vet att man inte ska måla fan på väggen, alltså förvänta sig dem mest katastrofala resultaten, men jag kan inte låta bli. Jag har sån enorm respekt för ryggskador att jag blir mer chockad om hon blir helt bra än om jag tvingas ta bort henne. Snart är medicinkuren med Ortoton slut & hon är fortfarande inte bättre. Om hon är lika dålig eller sämre vet jag inte, men bättre är hon som sagt inte.

Men vi ska inte deppa ihop för det, idag är en bra dag & det vill jag att den ska fortsätta vara. Eller ja, jag är supertrött & behöver vila/sova mycket, men humöret är på topp!  Ska träna lite kulbana med Java senare har jag tänkt, samt fortsätta med det nya tricket jag har börjat med. Kanske blir det även lite vittring, det återstår att se.

Av Malin Sjöström - 1 mars 2014 17:20

Tack till er som stöttat mig på olika sätt sen gårdagens inlägg. Tacke vare er så har jag nästan förlåtit mig själv.  

Java's mage fortsätter att minska, men visst går det sakta. Hon har idag fått äta lite med jämna mellanrum, för hon måste ju hålla igång magen så att det inte blir stopp. Hon bajsar som hon ska & det ser fint ut, inget löst eller så.  Det gäller att hålla koll på allt.

Hon är också väldigt pigg & uttråkad!  Hon vill motionera, leka & äta, & ingen av dem 3 sakerna får hon ju göra.  Eller jo, äta får hon ju idag, men då är det uppblött specialfoder som gäller, & nu är det bara kvällsmålet kvar. Jag tog dock en del av det & lät henne leka lite med kulbanan, så hon har fått gjort något iaf.



Imorrn har jag tänkt att gå en liten promenad med henne, för jag hoppas ju att hon ska kunna simma på måndag, men först måste jag ju kolla att hon klarar av att röra på sig. Får hon inte simma på måndag så kör vi ju laser & vibb ändå, så vi ska ju iväg i vilket fall som helst. Mitt uppdrag att hålla koll på om hon blivit bättre eller sämre av simningen, eller likadan, går ju inte sådär strålande bra som ni nog förstår. Så vi får kolla det till veckan istället.

När Loppis skulle åka hem så frågade hon om jag kunde klara mig utan Rally under helgen, för hon ville ta med henne hem.  Så why not? Rally fick därmed sin busspremiär & jag väntar spänt på uppdatering om slutresultatet, haha. Men eftersom jag inte har hört nåt så gick det säkert bra.
Jo, hemma hos Loppis så har dem ju 2 utekatter som kommer & går som dem vill, med andra ord har dem en kattlucka! Rally är högst fundersam på vad det är för nåt, haha, hon fattar inget.  För min del gör det inget om hon inte "knäcker koden" & lär sig gå ut, men man vet aldrig, emellanåt är hon ju ganska smart trots allt.

Angående allt med Rally så har det (konstigt nog) blivit liiite bättre dem senaste dagarna. Jag tror att det är för att jag säger till Rally när hon hänger efter Java & Java tydligt visar att hon inte vill ha henne där. Men samtidigt så säger jag ibland till Java när Rally bara kommer utan att checka på henne. Så det är lite att hålla koll på, men om det kan lösa hemmasituationen såpass bra att jag känner att jag kan ha kvar båda två så är det helt klart värt det!

Nej, om nån timme (innan Java får sin kvällsmat) så ska vi ta ett varv runt gården, det är lagom långt att börja med.  

Av Malin Sjöström - 28 februari 2014 18:00

Jag skäms så för vad jag har gjort för klantigt, nånting som har skadat Java & fått henne att må så sjukt dåligt.  Jag har inte vågat skriva ut det nånstans, just för att jag HATAR mig själv för det. Hur kunde jag?!

Härom dagen när jag köpte mat till Rally så fick man med en fodertunna så den ställde jag i hallen & hällde i allt foder. Locket satt inte lika hårt som på Java's tunna, men jag tänkte att hon BORDE INTE kunna få upp den, men oj vad fel jag hade!  Under hockeyn igår kväll så festade hon loss & åt nånstans runt 1 liter torrfoder, tror jag, det såg ut att fattas ungefär nånting sånt. Java var superuppsvälld i magen & jag förberedde mig på en lång natt då hon gick runt & gnällde en hel del under kvällen. Men natten blev lugn.

Hon startade den här dagen med att vara väldigt flåsig, fortfarande lika uppsvälld & törstigare än nånsin förr! Så jag bestämde mig för att ringa till djursjukhuset ändå & bara fråga lite saker över telefonen. Jag skämdes som fan eftersom jag anser det vara mitt fel att hon lyckades, men jag fick bita ihop för hennes skull.

Dem sa att antingen behåller jag henne hemma & håller henne i stillhet tills dess att hon inte är svullen längre, eller också skulle jag åka in, så att dem kunde röntga henne för att se hur mycket som var kvar i magsäcken som man då skulle kunna få henne att spy upp. Jag kände att det hade ju gått väldigt lång tid sen hon åt det, & det sa hon jag pratade med också, så jag valde att ha henne hemma. Att hålla henne i stillhet har inte varit några problem alls, hon vill inte röra på sig, utan föredrar att ligga i duschen, så jag låter henne göra det. Någon mat är det inte att prata om, & hon verkar inte sakna det, men visst tror jag att hon skulle äta om jag gav henne mat, men som sagt, det blir det ingen! Det enda hon får äta nu är medicinerna, & imorrn ska hon få lite sparris (som tydligen ska vara bra för magen) tänkte jag. När hon väl får börja äta lite så ska hon få det skonsamma torrfodret helt uppblött, i små portioner. Jag har även fått djursjukhusets journummer så att jag kan nå dem dygnet runt hela helgen om hon skulle försämras.

Jag är så arg & besviken på mig själv som inte ställde in fodertunnan i klädkammaren för säkerhets skull, men hon har inte brutit sig in i nån sån hemma hos mig förut, så jag trodde väl att hon inte skulle lyckas nu heller? I vilket fall som helst så står den inne i klädkammaren nu & där kommer den att få stå kvar!

Jag som skulle hålla koll på henne om simningen påverkat henne nåt, men det har ju självklart inte gått så bra eftersom hon inte får röra sig. Förhoppningsvis släpper svullnaden under helgen så att hon kan simma på måndag igen, men just nu ser det mörkt ut eftersom den inte har minskat på snart ett dygn. Men man vet aldrig.

Jag känner mig så jävla oansvarig som ens chansar på att ha fodertunnan framme när jag vet hur besatt hon är av mat. Så för säkerhets skull så kommer även hennes fodertunna att hamna i klädkammaren innan jag lämnar henne ensam nästa gång, jag måste bara möblera om lite så att den får plats. Jag ska fan inte chansa nån mer gång, utan ta det säkra före det osäkra. Även om det kan bli lite krångligare.

Så detta är vad jag ska roa mig med under helgen, hålla stenkoll på Java & möblera om klädkammaren. Sen så behöver Rally sina promenader & då kommer givetvis Java att få stanna hemma. För Rally ska inte bli lidande för att Java inte får följa med, utan då får jag gå med henne själv, det är inte mer med det.

Av Malin Sjöström - 27 februari 2014 22:21

Igår när jag skulle uppdatera bloggen så stod det helt stilla i huvudet. Jag kunde inte formulera mig alls, så därför blev det inget inlägg.

Idag har jag haft fullt upp, imorse kom Java hem & så kom Bira som vanligt. Vi tog en promenad & sen var det dags för terapi för min del. Efter den så blev det ett besök på djursjukhuset för Java, & direkt vi var klara där så väntade hockeyn. Så nej, det är inte så konstigt att jag är trött nu, men jag måste ändå uppdatera er om läget med Java.

Familjen Karlstam tyckte att Java var slöare än vanligt morgon & kväll, & frågade om det kunde bero på hennes mediciner. Eftersom jag inte visste svaret själv så tog jag med mig den frågan till Ida idag. Hon trodde inte att det berodde på dem, för då skulle hon vara lika slö dygnet runt, så hon tror snarare att det är för att hon har så ont.  Hon kände igenom Java lite extra idag & mycket riktigt så har hon fortfarande väldigt ont i ryggen, trots att hon nu har ätit smärtstillande i 1,5 veckor. Eftersom smärtan BORDE vara mindre nu (med tanke på medicinerna) så vet vi inte om hon är sämre, eller om det "bara" är likadant som förut.

Vi bestämde oss dock ändå för att låta henne simma & ja, det var en upplevelse i sig.  Hon pendlade mellan att bara flyta omkring till att sprattla för brinnande livet & hon skvätta fan mer vatten än delfinerna gör på Kolmården! Haha, med andra ord uppskattade hon det INTE! Förhoppningsvis blir det bättre efter några gånger, om vi nu kan fortsätta med det.

I vanlig ordning så avslutade vi med vibben, men idag slappnade hon inte av överhuvudtaget. Utan hon låg där blöt & såg mest lidande ut.



Jag fick även order om att hålla extra koll på henne nu framöver. Dels för att se om simningen påverkar henne, både positivt & negativt, men också för att hennes slemhinnor är bleka så Ida var lite orolig för om hon har en infektion i kroppen. Men jag vet att det har varit prat på det många gånger, så jag tror att dem bara är bleka av sig själva. För säkerhets skull så är det dock självklart att jag håller koll på henne!

Skulle hon nu bli sämre i ryggen så är det ju bara att ringa ReDog & prata med dem där. Jag känner att det blir lååånga veckor att vänta om hon nu är ännu sämre & vi inte ska in fören om 3,5 veckor. Jag vill ju bara ha svar nu, & framför allt så vill jag att Java ska få vara smärtfri.

Av Malin Sjöström - 25 februari 2014 15:41

Vilken underbar dag! Solen skiner, det är torrt på marken (förutom vissa partier i skogen) & hundarna njuter av varandras sällskap. Rally & Bira startade redan tidigt imorse med att leka inomhus, Rally ser lite rädd ut, men hon tycker ändå att det är roligt. Och snälla Bira leker så försiktigt med lilla räven.




På promenaden gick vi till skogen där jag släppte dem lösa & jävlar vad Bira sprang!!  Man kan tro att det är hon som har gått enbart koppelpromenader i nästan 5 veckor, nu har hon iofs gjort det hemma hos mig, men inte när hon är med sin husse. Iaf, hon sprang som om det brann i baken på henne, & Rally sprang efter många gånger, men så fort Bira vände sig om så kastade sig Rally på rygg, eller iaf duckade, för hon vet att Bira kan komma i full fart & springa över henne, det har hon fått lära sig tidigare. Och man får ju passa på att släppa dem när jag inte har Java hemma.





Efter springstunden så skogen så gick vi lite på cykelvägarna & det var så härligt. Ingen av dem drog & det var sådär fridfullt & underbart att bara njuta av stunden, där & då. Tänk om det alltid kunde vara så bra, det skulle vara grymt!!

Så idag försöker jag att inte tänka så mycket mer, inte på det jag skrev om igår iaf. För just nu känns det som att jag vill att alla i flocken stannar här! Always and forever.

Av Malin Sjöström - 24 februari 2014 19:46

Att Rally inte har bott så mycket här hemma den senaste tiden är ju ingen nyhet, utan det vet dem flesta om. Nu när hon är hemma igen så återkommer tankarna på hur jag ska göra den närmsta tiden. Jag skrev ett inlägg om det här, men tänkte nu fortsätta på det lite då tankarna inte tog slut där.

Jag fick en del kommentarer & tips på hur jag skulle försöka lösa det hela, men än så länge har det inte gett något reslutat. Så Java är fortfarande lika arg & Rally lika låg.  

Nu under helgen när jag har haft ensamtid med Rally så har hon skött sig så himla bra. Hon har varit pigg, glad, busig & levt livet, precis så som en hund ska göra. Jag har inte tänkt så mycket på just det fören idag. Java var inte hemma & Rally var då vildare än vanligt. Bara en ren slump eller finns det nånting mer bakom?

Familjen Karlstam hörde av sig & frågade om dem fick låna Java några dagar, & det fick dem såklart göra! DIREKT Rally blev själv (när både Java & Bira hade åkt) så körde hon ett sånt där galet race här hemma, upp i möbler, runt ett varv i lägenheten, ta med en leksak, morra, kasta omkring den & sen började det om. Och det var då som jag kom att tänka på att hon aldrig gör så när Java är hemma, utan det är bara när hon är själv.

Att Java inte vill ha Rally hemma råder det inga tvivel om (& just nu vill hon inte ha Bira hemma heller), men hur är det egentligen med Rally? Hon kanske också mår dåligt av situationen, känner att hon hela tiden blir nedtryckt & inte får vara glad. Kanske är det därför hon fjäskar som satan för Java (som hatar det), & inte ger sig trots att Java blir asförbannad på henne. Jag vet inte, detta är bara mina egna tankar.

Nu under kvällen när vi var hemma hos morsan så lekte Rally & Farro mer än nånsin så vi alla tänkte på det, inte bara jag. För ja, när Java är med där så får dem knappt röra sig utan att Java blir arg.

Sen att Rally inte är rumsren är ingenting jag döljer heller, men jag upplever att även det blir värre när Java är hemma. Kan det hänga ihop tror ni? Eller är jag helt ute & cyklar?

Men det jag nog undrar allra allra mest är VARFÖR Java hatar Rally så mycket. Är det som många tror, p.g.a smärtan i ryggen? Jag är inte så säker på det, för isf MÅSTE Java ha haft den smärtan i snart 1 år, för hon har avskytt Rally sen dag 1!! Och om det inte beror på smärtan, kommer hon nånsin att acceptera att Rally bor här? Eller är jag dum som bara drar ut på allting när det bästa kanske vore att låta Rally flytta?

För JA, tankar på omplacering eller ut på foder har funnits hos mig ganska länge. Det var anledningen till att Evelina hade henne nästan 2 månader, jag ville se hur livet utan henne skulle vara. Java var mer harmonisk & vad jag har hört från Evelina (& även sett själv när jag hade henne nån dag då & då) så var Rally mycket piggare & gladare också. Så även om jag älskar BÅDA mina hundar så vet jag i dagsläget inte om jag "kan" ha kvar båda två. Det är så jobbigt att det hela tiden är spänt mellan dem, det tar skitmycket även på mig & jag tror inte att det gynnar nån av oss, snarare tvärtom.

Rally är så mycket gladare utan Java, & Java är gladare utan henne, så vad ska jag göra? Vad hade ni gjort? Mitt hjärta slits i flera bitar, varför blev det såhär? Varför kan dem inte bara komma överens & kanske t.o.m tycka om varandra? Varför funkar ingenting för mig när det gäller hundar?!  


(Bild från i somras.)

Av Malin Sjöström - 23 februari 2014 17:46

Nu är helgens valpcamp slut & jag har verkligen fått en positiv chock av Rally som var hur duktig som helst även idag! Om hon fortsätter att vara såhär så kan vi komma sådär långt som jag vill & önskar, men visst kommer det att krävas träning. Massor av träning. Men nu har vi iaf en liten grund att stå på & vi har hittat varandra lite mer, vilket verkligen behövdes!! Så nu under kursen syndes inga spår av att hon har bott hos Evelina i nästan 2 månader, utan man kunde tro att hon bott hos mig på heltid.


Rally & Lukas, en finsk lapphund som också var med på kursen.


Jag känner mig jäkligt trött i både huvudet & kroppen, & nu när jag sitter här i soffan så ligger Java på ena sidan & sover, & Rally på den andra. Så jag är inte ensam om att vara trött.  Det lär nog inte hända så mycket mer idag, kanske blir en liten promenad senare, vi får se vad vi (eller jag) orkar med.

Imorrn är det dags för laser & vibb igen, plus att Bira kommer. På eftermiddagen ska vi dessutom hem till morsan & äta, så ja, vi kommer att hålla igång. Nu däremot väntar en skön dusch!  

Av Malin Sjöström - 22 februari 2014 19:03

Dagens valpcamp har gått mycket bättre än jag trodde att den skulle göra! Rally har visat sig från sin bästa sida & gör så gott hon kan på alla uppgifter jag ger henne. Med andra ord är hon inte alls sådär ointresserad, svårmotiverad & trög som hon är många gånger, vilket känns jättepositivt!  Imorrn kör vi igen, & vi får hoppas att Rally har en bra dag då också, så att vi kan komma igång ordentligt, nu när vi har några som motiverar & hjälper oss.

Java har spenderat sin dag hos grannarna & där blir hon bortskämd med aktivering & promenader, precis så som hon vill ha det!  Det märks att hon trivs där & jag VET att dem tar bra hand om henne, så jag behöver inte oroa mig det minsta, även om det är lite jobbigt att inte ha henne här. Eftersom hon ska vara hos dem imorrn igen så får hon stanna där över natten, lika bra det än att hon ska gå fram & tillbaka en massa.

När jag & Rally kom hem från kursen så träffades vi allihop & gick en promenad tillsammans. Rally uppskattade nog att få busa lite med Clara & framför allt röra på sig efter att ha legat i buren i många timmar på kursen. Java däremot får ju bara gå i koppel & nu när jag ser vilket monster hon blir så förstår jag mycket väl hur andra hundar som aldrig får röra sig ordentligt kan bli galna & göra utfall. Nu är ju inte Java det minsta farlig, men hon skäller, pratar & försöker att springa så mycket hon kan i kopplets längd. Så hon är ju ett snällt monster, men fortfarande ett monster.  Jag tror att hon är väldigt frustrerad & att det är det som kommer ut i hennes "anfall". Det plus att hon vill också vara med & leka med småttingarna. Så nej, helt nöjd med livet är hon inte.


Om 4 veckor & 2 dagar ska vi tillbaka till Västerås & då hoppas vi att hon är såpass mycket bättre att hon får börja röra på sig igen. Redan nästa vecka ska hon ju få börja simma & det tror jag att hon kommer att uppskatta mycket, dels för att hon älskar att simma, men också för att hon får utlopp för lite av sin energi. Det är iaf vad jag hoppas på.

Skapa flashcards