Dagens aktivitet blev ett besök hemma hos Foxie med familj. Foxie & Rally verkade känna igen varandra trots att det var längesen dem träffades nu. Rally tog genast rollen som undergiven & sen blev det full lek.  

Imorrn ska vi fixa bilen på morgonen, & på dagen blir det en tur till stallet där vi ska kolla på hopptävlingarna. Är ju lagom att gå dit, stanna där några timmar & sen gå hem igen. Efter en sån tur så är både två- & fyrbenta nöjda.  Låt oss bara hoppas att det är fint väder, & gärna lite sommarvärme! Idag har det varit fint men jävligt kallt, så ja, lite mer värme tack.

På söndag ska jag & Carina åka ut till hemmaklubben Forshaga & träna agility!  Måste ju komma igång ordentligt med Rally's agilityträning, annars kommer hon inte att hinna bli redo till debuten i September. Och OM jag & Java nu kommer att kunna tävla nånting (vi har ju anmält oss till ett par tävlingar) så är det ju bra att ha tränat nån gång det senaste halvåret. Så fint väder hela helgen önskas här!

Idag är ju inte Java hemma, så det blev lite "tomt" på dagens långis. Fast Rally & Clara klagade inte, dem hade ju varandra.  Vi gick typ en halv mil i den jobbiga terrängen med alla backarna, jösses, det känns i vaderna nu kan jag lova! Men trevligt hade vi det.  

Imorrn ska jag & Rally hem till Therese & Foxie & hälsa på!  Vi har inte träffat dem sen i höstas tror jag (?). Foxie är ju också en lundehund, & hon & Rally älskade varandra förr, vi får se hur det blir nu, om dem kommer ihåg varandra eller inte. Jag har även frågat en annan lundehundsägare om hon vill komma, men har inte fått något svar. Många är säkert upptagna nu under en långhelg, men jag har iaf frågat.

Resten av kvällen blir det tv, nu är det Top Model & sen blir det Lyxfällan. Efter det kanske jag tittar på nån film, det lär märkas.  

En långis tillsammans med Carina & Clara har dagen bjudit på. Vi gick i bra tid eftersom vi hann hem innan regnet. kom.  

Nu har vi precis tränat ett kort freestylepass. Jag har mer motivation att träna Rally eftersom det känns som att vi har ne framtid där, har inte riktigt samma känsla när det gäller Java...  Jag hoppas såklart att Java ska få leva länge & att vi ska kunna tävla, men med tanke på hur jävla mycket otur hon har & hur prognosen ser ut så vågar jag inte hoppas på för mycket.

Har iaf anmält mig & Java till 2 agilitytävlingar!!  Sen är det ytterligare 2 stycken som jag har tänkt att vara med på, kan ju bli våra sista nånsin...Usch, hemsk tanke. Men lite roligt måste vi få ha, & som Stefan sa: Ha så roligt ni bara kan & njut av det. Och agility är ju det bästa Java vet, så hur skulle vi annars njuta av livet?

Imorrn åker Java hem till barnfamiljen & där stannar hon tills på lördag. Så jag & Rally får egentid. Java kommer (som alltid) att trivas där, så jag behöver inte oroa mig alls. Jag & räven ska träffa Therese & Foxie på fredag, & vem vet, det kanske blir nån mer?  Tänkte även ta mig ner till stallet nån av dagarna & kolla på hästhoppningen där, så lite planer har jag.

Har tyvärr inte hunnit fixa bilderna från gårdagen.  Först blev det sovmorgon, sen en kortis, läkarmöte, långis & efter det kom morsan hit & hälsade på. Nu har hon precis åkt hem & jag är för trött för att fixa dem nu, tänkte ta det lugnt med tv:n resten av kvällen. Så imorrn gör jag ett nytt försök med korten.

Efter gårdagens långis så satt vi på grannarnas uteplats & där fick hundarna träna lite problemlösning. Dem löste det på lite olika sätt. Java drack upp allt vatten & åt sedan godiset, medan Rally gjorde såhär:

Nej, nu börjar programmen på tv:n.  

Eftersom Java & Bira ville springa lösa så tog vi oss ut till en av dem stora ängarna där vi satt i typ en timme medan hundarna gjorde lite vad dem ville. Bira har inte så mycket kondis, eller också är hon bara lat.  Clara & Rally lekte en hel del, men större delen av tiden gick Rally på egna uppdrag. Java hade STENKOLL på Bira, minsta rörelse från henne så rörde Java också på sig. Java var helt klart den som sprang mest & stundtals så vallade hon oss alla.

Fler bilder kommer upp på hemsidan imorrn!

Imorrn vet jag inte vart vi ska gå, men kl. 15:00 har jag läkarmöte så det får jag INTE glömma! Har ju blivit väldigt duktig på att glömma viktiga saker, så mitt enda hopp ligger i att mobilen (som är ställd på alarm) ringer i god tid så att jag hinner göra mig klar & åka iväg. Men som sagt, innan det vill hundarna har nåt, men jag har inte bestämt vad vi ska hitta på.

Veckans söndagsutflykt med Hundliv blev i Kil i ravinerna. Det var en fin skog att gå i, & hundarna njöt av att ha massa vatten att plaska i, haha. Några trevliga timmar i skogen helt enkelt.  

Imorrn kommer Bira igen & då ska hon & Java, för första gången på typ 2 månader, få leka med varandra!! Kan nästan garantera att det blir fullt ös från start till slut. Så är det fint väder så åker kameran med, vart vi nu ska gå, har inte bestämt det än, men nånstans där dem kan springa lösa blir det iaf.

Dessa promenader alltså, nån gång kommer jag ju att stupa på cupen! Idag höll vi på att trampa på 2 huggormar - vid olika tillfällen. Jag skrek lika högt båda gångerna & hundarna fattade inte alls varför.  Men ingen blev biten så vi är glada över det.

När vi kom till kohagen så försvann Java spårlöst. Vi bara fortsatte att gå & hittade henne sen i sjön bland fåglarna...Hon kom tillbaka till mig ganska direkt när jag ropade på henne, vilket kändes lugnt.

Sen drog hon ut på ännu en tur, & fåglarna måste ha organiserat sig eller nåt för dem lurade iväg henne längre & längre bort ifrån oss. Både jag & Carina försökte med jämna mellanrum ropa på henne, men vi tror inte att hon hörde nånting. För det blåste, sen sprang hon i vattnet & så skrek fåglarna som satan stundtals.

(Väldigt inzoomat i mobilen.)

Det fanns inte så mycket vi kunde göra, utan vi fick snällt stå där & vänta, & vänta, & vänta. Rally & Clara sprang omkring på land & lekte med varandra, Clara gjorde ett fint fynd i form av en boll som blev väldigt poppis!

Efter drygt en timme (!!) bestämde sig Java för att komma tillbaka till oss, galna hund! Hon var jättetrött, men det förstår jag verkligen. Jag fattar däremot inte hur hon orkade valla dem så länge.  För ja, av det vi såg så såg det ut som om hon vallade dem i där i vattnet. Synd bara att fåglarna där inte verkar rädda, utan dem förökar sig bara när Java närmar sig.  

Lite längre bort finns ett bra ställe där hundarna kan gå ner i sjön UTAN att komma upp leriga, så alla hundar blev offer där. Eller ja, Java & Clara doppade sig frivilligt, något den lilla räven inte gjorde.

Sen när vi skulle gå tillbaka till bilen så gick vi genom en av hagarna för att slippa gå längs järnvägen (utan staket emellan & en Rally som gärna springer upp där), men det visade sig inte vara den bästa vägen. För när vi kom ut på den breda grusvägen så var alla leriga igen.  Och det var på den grusvägen som vi stötte på orm nummer 2. Så vi både startade & avslutade promenaden en en huggis, inte alls roligt.

När vi kom hem så blev det, för andra dagen i rad, dusch för båda hundarna. Idag slapp dem dock schampoot, men det tar ju en stund ändå. Java är lättast att jobba med i duschen, för hon vet att hon måste stå stilla (sen att hon flyttar fram nån cm då & då tror hon inte ska märkas), till skillnad från Rally som man får hålla kvar med våld. Men nu är dem iaf rena igen, efter mycket om & men.  

Imorrn blir det en promenad tillsammans med hundliv, & då ska vi gå nånstans i Kil så det ska bli spännande att se hur det blir. Resten av kvällen blir lugn med Gladiatorerna på tv:n. Haha.

Jo, när det gäller gårdagens olycka så kan jag säga att det bara var en ordentlig smäll. För hon är bra från den nu, annars hade vi aldrig gått en långis idag också.

Ja, jag ska nu försöka mig på att sammanfatta den här dagen, vi får väl se hur det går.

Vi startade tidigt med att åka till Västerås där Java skulle träffa veterinärer, specialist plus en djurvårdare. Dem tittade, klämde & kände på henne & kunde snabbt konstatera att hon fortfarande inte är bra. Så efter en stunds diskuterande så kom vi överens om att låta henne köra för fullt. Den ena veterinären ville egentligen inte det, men hon gav med sig till slut. Med andra ord ska hon upp i full träning, framför allt i agilityn. Specialisten sa att vi skulle passa på att träna & tävla så mycket vi bara hinner innan nästa återbesök, som är strax före midsommar. Hon har en skada - ja, men hon kanske kan leva med den? Det är iaf det vi ska testa nu (om jag fattade det rätt). Så inga mediciner alls, bara ett kosttillskott. Hon ska däremot fortsätta att använda sitt hasskydd vid promenader & träning samt uppvärmning på tävlingar. Jag ska vara jättenoga med uppvärmningen jämt & så hoppas vi på det bästa.
Skulle hon bli märkbart sämre så skulle jag höra av mig direkt & då avbryts hela "försöket". Om allt går bra (alltså ingen försämring) så ska vi tillbaka strax innan midsommar & om hon inte är helt bra då så kommer det att skrivas en remiss till Strömsholm för en MR. Om det är en sån skada som dem tror så kommer det att krävas en operation & i samband med den så är hennes agilitykarriär över...Därför tyckte specialisten att vi skulle ha kul nu, för det kan vara sista gången.

Så jag var både glad & ledsen när jag åkte därifrån. Jag visste ju att hon inte var bra, men samtidigt så hade jag ju hoppats att hon skulle vara mycket bättre. Ryggen var bättre, så det är ju positivt. Och visst ska det bli skönt att kunna gå långisar & träna & t.o.m tävla(!!) igen, men jag är så orolig för att hon ska gå sönder helt.

När vi kom hem så var det ett snabbt ombyte, sen drog hela ligan (jag, Carina & våra 3 hundar) ut till skogen vid sjön, Frödingleden där vi skulle gå en långis för att starta igång direkt. Efter ungefär halva sträckan så halkade (?) Java på spången (vägar av plankor i skogen), hon fastnade på nåt sätt, gjorde en kullerbytta & sen var hon blockhalt på vänster fram.  Jag höll på att bryta ihop direkt, men istället skrattade jag lite, för att hålla tårarna borta. Jag var övertygad om att benet var av & det låg pälstussar lite överallt. Med hjälp av Carina så kunde jag kolla igenom henne & nej, inget var brutet. Efter ett par minuter kunde hon stödja på benet, men hon var fortfarande halt. Så vi satte oss ner där & så ringde jag till Solstaden (vårt djursjukhus här i Karlstad). Dem tyckte att jag skulle avvakta lite eftersom det inte var brutet & det kändes skönt att höra. Så efter några minuter i telefonen så kunde vi fortsätta vår promenad.

Väl framme vid sjön så glömde Java helt & hållet bort sin smärta, för då fanns det bara fåglar i huvudet på henne...Hon gick LÅÅÅNGT ut i sjön (ja, den är väääldigt långgrund) för att jaga fåglarna som inte alls verkade särskilt besvärade över henne. Java hade asroligt, själv stog jag på torra land & försökte ropa in henne, gick inte alls kan jag ju säga.  Jösses vad olydig hon har blivit nu när hon inte har fått rört på sig eller tränat ordentligt. Herregud, snacka om att jag har jobb framför mig! Till slut kom hon dock & vi kunde fortsätta vår promenad.
När hundarna fick bada i en ren del av sjön så såg både jag & Carina direkt att Java hade slagit i bogen, för där var hon helt kal. Hon blödde inget, men pälsen är helt borta. När vi var inne i skogen & kollade igenom henne så hittade vi ju aldrig stället där all päls hade kommit ifrån, men nu som sagt var vi säkra.

Innan vi kom tillbaka till bilen så satte vi oss ute på en av ängarna & lät hundarna göra det som föll dem in. Java rullade sig i bajs, Clara åt massa gräs & Rally försvann ner i ett dike. Till slut fick jag Rally att komma & som alltid så hade hon nåt i munnen. Hon är fenomenal på att hitta ätbara saker, som typ alla sorters bajs, hur gott som helst. Den här gången var det dock snäppet värre:

En liten LEVANDE ödla!!  Stackarn hade ingen svans kvar, men nog fan levde han. Jag fick ut ödlan ur munnen på henne, men det dröjde inte länge fören hon lyckades sno den igen & då försökte hon svälja den hel!!  Shit alltså, det var bara att snabbt in med handen i munnen & plocka ut ödlan. Äckliga hund! Så om jag drömmer mardrömmar inatt så vet jag vem jag ska skylla på!  

Väl hemma efter allt detta så var det dags att klippa klor, dammsuga & skura hela lägenheten. Efter det fick hundarna sig ett varsitt bad eftersom den ena luktade bajs & den andra var täckt i lera. Nu ligger tjejerna på varsin sida om mig här i soffan & sover så sött. Och luktar väldigt bra, haha.

Lägesstatusen för Java är att hon är väldigt halt nu.  Hon vill helst inte gå & det märks att det gör ont när hon reser på sig. Men vi får avvakta & se, det var ju en ordentlig smäll så jag förstår att hon har ont. Är hon inte bra på måndag så får vi åka in till Solstaden & kolla upp det, men hon borde klara helgen fint. Bara hon får ta det lugnt & inte röra sig så mycket (nu när hon väl får det).

Så ja, är detta en bra eller dålig dag? Jag vet faktiskt inte, händelserik har den iaf varit. Nu hoppas jag att kvällen blir jättelugn & fin, behöver ingen mer action idag.